Författararkiv: Kurt Mälarstedt

Från Söderbergsällskapets ordförande

Bästa medlemmar i Söderbergsällskapet!

På grund av den pågående pandemin har som ni nog märkt alla Söderbergsällskapets planerade möten och andra aktiviteter under hösten 2020 hittills ställts in. Vi har följt rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten. Oscarshemmet, där vi brukar ha våra möten, har varit stängt för besök men kommer kanske att öppna igen i november. Om vi kommer att kunna genomföra något program under årets sista månader kommer det att meddelas här på hemsidan.

Det står nu också klar att nästa volym i Samlade Skrifter kommer ut först i början av nästa år, 1:1 Preludier och 1:2 Dikter. Något datum för det planerade musikprogrammet på Thielska Galleriet med anknytning till Hjalmar Söderberg är ännu inte fastställt, men utställningen om Söderberg och konsten fortsätter.

Jag vill också rekommendera diskussionen om Den allvarsamma leken i TV-programmet Babel den 20 september. Se ett referat av diskussionen nedan, med en länk till programmet.

På återhörande, och håll ut i den påtvungna isoleringen

Gustaf Neander, Söderbergsällskapets ordförande

 

Babel diskuterar Söderberg

Ständigt denne Söderberg! Med hjälp av en splitter ny app i mobilen kan man nu vandra i doktor Glas fotspår i Stockholm tillsammans med Krister Henrikssons scenverision av Söderbergs roman, inläst av skådespelaren själv. Mera om detta i en notis härnedan.

Och söndagen den 20 september diskuterade en panel i litteraturprogrammet Babel i SvT2 Hjalmar Söderberg och hans verk. Anledningen var att ännu en författare, Moa Gammel Ginsburg har följt Gun-Britt Sundström, Kerstin Ekman, Bengt Ohlsson med flera och skrivit en roman med utgångspunkt i ett av Söderbergs verk. Hon har valt dramat Gertrud.

Med lite god vilja kan man se att Gammel följer handlingen i skådespelet, och hon har med ett undantag behållit namnen på Söderbergs huvudpersoner.

Gertrud Kanning är här inte en före detta sångerska utan en före detta modell med skådespelarambitioner, hennes man Gustav är filmproducent och hennes gamle älskare Gabriel Lidman är precis som hos Söderberg författare. Men Gertruds nye unge älskare heter inte Erland Jansson utan Erwin Jones och är en afroamerikansk regissör på uppgång. Debatten om ”metoo” ligger som ett filter över handlingen i Gammels roman, som inte är särskilt söderbergsk till stämningen.

I diskussionspanelen i Babel satt författarna Johannes Anyuru och Agnes Lidbeck och serietecknaren Mats Jonsson, som arbetare på att skildra hela sitt liv i serieform. Inför diskussionen hade de alla läst Den allvarsamma leken.

Johannes Anyuru berättade att han i övrigt inte hade läst mycket av Hjalmar Söderberg sedan skoltiden. Agnes Lidbeck sade att hon läste Söderberg ”som en dåre” mellan 14 och 25 års ålder och att hon skrivit tre romaner utifrån sin inställning till Söderberg. ”De handlar om den enorma frustrationen i att lockas in i den kvinnoroll han erbjuder.” Mats Jonsson sade att han förstås läste Söderberg som gymnasist och att han sedan ofta återvänt till Den allvarsamma lekenoch Doktor Glas.

Agnes Lidbeck spekulerade i att en anledning till att man läser Söderberg om och om igen är att man vill dröja sig kvar i hans värld till skillnad från den värld som andra kanonförfattare skildrar. ”Många vill leva kvar i ett tillstånd där känslorna är liksom målade i akvarell. Hos Söderberg får man allt sitt lidande bekräftat.”

Hon betecknade också något överraskande Söderbergs författarskap som ”estetiserande chicklit”. Hon förtydligade sig i nästa andetag: ”känslostormande böcker om vackra människor, det som brukar kallas tantsnusk om någon annan skrivit det.”

Mats Jonsson förde fram en tes om att medelklassen från det förra sekelskiftet liksom konserverats medan underklassen har förändrats i grunden. ”Innerstadens medelklass bor precis där Arvid och Lydia bodde, de arbetar vid skrivbord, far ut i skärgården och sitter på restauranger och ser folk passera förbi, precis som Arvid och Lydia.

Johannes Anyuru tyckte att Den allvarsamma leken känns modern eftersom den handlar om ”en människa som sträcker sig efter något bestående men samtidigt dras bort från det beständiga av sina begär och sin cynism”. Han ansåg också att Söderberg i sin roman ger ”en puberal bild av kärleken”, inte en fördjupad relation.

Mats Jonsson berättade att Den allvarsamma leken hade ”krokat tag” i honom. ”Det är så man vill ha en kärleksrelation när man är ung.”

Agnes Lidbeck sade att hon skrivit tre romaner utifrån sin inställning till Hjalmar Söderberg och att de handlar om ”den enorma frustrationen att lockas in i den kvinnoroll som han erbjuder” i stället för att ta tag i i sitt eget liv. Hon betecknade sina romaner som varningstexter, ett slags motromaner till Söderbergs verk.

Johannes Anyuru hävdade att Dagmars kärlek till Arvid är det mest intressanta i romanen. ”Hon blir bedragen men säger ändå jag vill vara med dig, det handlar om riktig kärlek.”

Mats Jonsson avslutade diskussionen med att spekulera i vad som händer med Arvid. ”Jag tänker mig att han drabbas av tuberkulos och hamnar på sanatorium, som i Thomas Manns Bergtagen. Jag önskar han kunde gå omkring där och sätta dit den där mainsplainern Settenbrini (en av sidofigurerna i Manns bok) som förstör hela boken.”

Programmet kan ses på SvT Play. https://www.svtplay.se/video/28248075/babel/babel-sasong-32-majgull-axelsson-jan-loof-liv-stromqvist?start=auto.

Kurt Mälarstedt

 

Krister Henriksson vandrar med doktor Glas

Skådespelaren Krister Henriksson har gett sin monologversion av Hjalmar Söderbergs Doktor Glas (i Allan Edwalls bearbetning) hundratals gånger sedan 2006, i Stockholm, på turné i landsorten, i Finland och till och med i London och i Kanada. Nu tar han med oss på en ljudpromenad i doktorns fotspår i Stockholm, via en app förstås.

Appen heter Promenad och föreställningen har producerats av Dramaten, på vars scen Henriksson gett sin Doktor Glas allra flesta gånger, tillsammans med DVA Studio. Texten är förstås nedkortad och omstuvad för att passa promenadvägen, som börjar vid Bondeska palatset i Gamla stan och fortsätter via Vasabron, givetvis, genom de gamla Klarakvarteren, förbi Grand hotell till Skeppsholmen och sedan åter till fastlandet, Kungsträdgården förstås och Jakobs kyrka. Självklar avslutning ungefär där doktor Glas hade sin bostad och praktik.

Samtliga anhalter är GPS-markerade. Vid varje punkt kan man lyssna på ett givet avsnitt ur Henrikssons inläsning, och man kan förstås pausa promenaden och inspelningen när man vill.

Appen kostar 59 kronor och kan laddas ned till mobilen från till exempel App Store. Producenten Johan Anstérus säger att den är gjord för att man ska kunna gå i sin egen takt. Promenaden beräknas ta en och en halv timme.

Förra året släppte företaget Story Tourist en app med en liknande Glas-vandring med skådespelaren Fredrik Gunnarson som guide.

Dramaten har för närvarande inga scenföreställningar av Krister Henrikssons Doktor Glas inplanerade.

Kurt Mälarstedt

Kammaropera på Söderbergs ofullbordade

Hjalmar Söderbergs verk lockar ganska ofta svenska tonsättare. Nu har Mats Larsson Gothe, som komponerar i många olika genrer, skrivit en ”kammaroperamelodram” med titeln Ringen baserad på romanfragmentet Ringen med de vises sten som Söderberg arbetade med 1910 men aldrig fullbordade.

Librettot har skrivits av en medlem i Söderbergsällskapet, regissören Elisabet Ljungar. Verket skulle ha haft urpremiär redan i våras men föreställningen uppsköts på grund av coronaepidemin. Nu ges det i stället på Teaterverket Svea, fd Teater Pero, Sveavägen 114, Stockholm söndagen den 15 november kl 16 och 19. Gabriel Suovanen (baryton), Cecilia Zilliacus (violin), Victoria Power (viola) och Kati Raitinen (violoncell) medverkar.

Romanfragmentet är helt unikt i Söderbergs prosaproduktion, en burlesk samtidssatir som författaren själv i ett brev till förläggaren Karl Otto Bonnier beskrev som sin ”röfvarroman för den mognare ungdomen”. Kärlek, könsidentitet och till och med könsbyte bildar fond för de satiriska inslagen.

En bidragande orsak till att Söderberg aldrig fullbordade denna roman var nog att hans blivande danska hustru Emilie Voss 1910 väntade deras barn och att de reste till Tyskland för barnets födelse. Söderberg själv publicerade romanfragmentet först i en festskrift till Hasse Z på dennes 50-årsdag 1927 under titeln Förvandlingens ring. En något längre version av fragmentet publicerades under titeln Ringen med de vises sten i tidskriften Ord och Bild 1963 med en kommentar av litteraturvetaren Sten Rein.

Hur kommer det sig att det nu blivit en ”kammaroperamelodram” av detta romanfragment?

Elisabet Ljungar berättar att hon läste texten med stor behållning redan på 1980-talet. Det dröjde nästan trettio år innan det åter dök upp i hennes tankar, och då som ett möjligt samarbetsprojekt med tonsättaren Mats Larsson Gothe som en fortsättning på det samarbete de inledde med en opera baserad på P-O Enquists roman Boken om Blanche och Marie. Operan blev bland annat en bejublad föreställning på Norrlandsoperan 2014.

_Mats läste texten och blev också begeistrad. Vi kände att vi ville pröva ett helt annat format, och så växte idén om en kammaroperamelodram fram, skriver Elisabet Ljungar i ett mejl.

Så här sammanfattar Elisabet Ljungar bakgrunden till Ringen:

”Berättelsen börjar på anrika Café Anglais, i klirret av whiskygroggar och det lätta diset av cigarrök. Här möter vi Ulrik Altargranath, som genom olika omständigheter får låna en ring. Denna ring bär en sällsam kraft: i det ögonblick bäraren trär den på sitt finger förvandlas denne till sig själv – fast av motsatt kön. Ägaren till ringen, herr de Muckadell, förklarar ringens potential:

’Har ni aldrig tänkt på det djupt tragiska i det förhållandet att människosläktet är delat i två hälfter och att var människa från vaggan till graven måste tillhöra antingen den ena eller den andra – måste vara antingen man eller kvinna? Från vaggan till graven är människan dömd att se livet antingen med mannens eller kvinnans ögon.’

Frågan om könskonventioner är evig. Söderberg ger inga svar. Han ställer tidlösa och högaktuella frågor – att bära med oss från salongen och ut på gatan.”

Antalet personer per föreställning är begränsat till 50 på grund av coronaepidemin. Speltid 50 minuter. Biljetter à 200 kr kan köpas via kulturbiljetter.se eller teaterverket.se/forestallningar. För mer information kontakta Elisabet Ljungar, eljungar@gmail.com.

Kurt Mälarstedt

Per-Olof Swartz 1932-2020

Söderbergsällskapets mångårige medlem och hedersledamot Per-Olof Swartz har avlidit, 87 år gammal. Han tillhörde sällskapets styrelse 1999-2015 och var under större delen av denna tid dess vice ordförande. Han var livserfaren och klok, förstående och humoristisk, i samarbete alltid prestigelös och konstruktiv, skriver sällskapets förre ordförande Nils O. Sjöstrand i sina minnesord, som publiceras i sin helhet under fliken Texter.

Vårens program 2020

Onsdagen 15 januari höll Söderbergsällskapets årsmöte i Svenska Akademiens högtidssal, Börshuset, Gamla stan i Stockholm, denna gång på en onsdag eftersom Svenska Akademien beslutat att inte hålla sina lokaler öppna på lördagar. Efter årsmötet med sedvanliga förhandlingar talade Söderbergsällskapets vice ordförande Lars Sjöstrand om Hjalmar Söderberg och Hjalmar Bergman – två författaröden. Lars Sjöstrand är psykiater med inriktning mot alkohol- och drogberoende. Han har publicerat flera artiklar om olika författare, ofta med utgångspunkt i deras psykiska ohälsa. Han har bland annat skrivit om Hjalmar Söderberg och Carl Michael Bellman. 2008 gav han ut essäsamlingen Den fragmenterade tiden.

Lars Sjöstrands föredrag återges i sin helhet under fliken Texter här på hemsidan.

Lars Sjöstrand talar om Hjalmar Bergman och Hjalmar Söderberg, den senare i helfigur till höger.

Kvällen avslutades med att sällskapets medlemmar samlades till en gemensam måltid på restaurang Misteln, Stortorget 22.

Medlemsavgiften 2020 förblir enligt beslut på årsmötet oförändrad, alltså för enskild medlem 175 kr, par 300 kr, junior (under 25 år) 50 kr. Insättes på sällskapets plusgirokonto 20 69 37-5.

Tisdag 18 februari och torsdag 20 februari gav intendent Sophie Allgårdh privata visningar på Thielska galleriet enbart för Söderbergsällskapets medlemmar av utställningen Hjalmar Söderberg och bildkonsten. Dessa visningar genomfördes för att ge en mer personlig presentation av utställningen än vid vernissagen i höstas, då det var väldigt många besökare.

Lördag 7 mars. Sällskapets medlem, läkaren och psykiatrikern Anders Edfelt berättade vid ett möte i Oscarshemmet om sin far, poeten Johannes Edfelt och dennes kontakt med Hjalmar Söderberg. De två författarna lärde känna varandra på 1920-talet och hade en viss brevkontakt, framför allt under 30-talet då båda engagerade sig för Spaniens sak. Edfeldt var redaktör för kampskriften Idag Spanien, som hyllade de svenska frivilliga som kämpat på regeringssidan. Föredraget avslutades med att Johannes Edfeldts sonson Mikael Edfelt sjöng några egna tonsättningar av Johannes Edfelts dikter. En sammanfattning av föredraget finns under fliken Texter.

Vårens övriga planerade program inställdes på grund av corona-krisen.

Jag uppmanar alla att regelbundet bevaka vår hemsida för information om nyheter och eventuella ändringar i programmen. Jag måste också återigen upprepa att det är mycket väsentlig att alla medlemmar uppger sin mailadress till tore@hamnegard.se så att kommande kallelser och utskick kan ske via mail för att reducera sällskapets kostnader.

Gustaf Neander, gustaf@neanders.se, 070/0021532

 

 

Hjalmar Söderberg 150 år, 2 juli 2019

Foto: Kurt Mälarstedt

Hjalmar Söderberg föddes för 150 år sedan, den 2 juli 1869. Jubileet har uppmärksammats på många olika sätt, givetvis av Söderbergsällskapet vid olika tillfällen under året men också av bland annat Svenska Akademien, Sveriges Radio, Thielska Galleriet och Dramaten. Bilden på Peter Lindes Hjalmar Söderberg-staty, som står i Humlegården framför Kungliga Biblioteket, togs en regnig dag, på själva 150-årsdagen den 2 juli. Statyn finansierades genom en insamling genomförd av Söderbergsällskapet och invigdes i september 2010.

Hjalmar Söderberg på Thielska Galleriet

Torsdagen den 19 september 2019 var det vernissage på en utställning i Söderbergrummet på Thielska Galleriet på Djurgården om Hjalmar Söderberg 150 år. Författaren och bildkonsten. Utställningen är ett samarbete mellan galleriet och Söderbergsällskapet och har kurerats av Sophie Allgårdh. Söderberg var som bekant vid sidan av sitt författarskap en hängiven tecknare. I Thielska Galleriet finns några lyriska landskapsskildringar och ett porträtt som författaren gjort av sin far. I bekantskapskretsen fanns  Gerda Wallander, som porträtterade Söderberg i olja 1916. Några år tidigare satt författaren modell för en annan kvinnlig porträttkonstnär: Astrid Kjellberg-Juel. Detta och andra verk med anknytning till Söderberg har lånats in från olika institutioner och privatpersoner och visas på utställningen, som nu har förlängts till den 14 februari 2021.

Gerda Wallanders porträtt av Hjalmar Söderberg, 1916. Foto: Per Myrehed.

Programmet vid den mycket välbesökta invigningen den 19 september: Museichef Patrik Steorn hälsade välkommen. Sophie Allgårdh introducerade utställningen tillsammans med Söderbergsällskapets tidigare ordförande Nils O Sjöstrand. Skådespelerskan Irene Lindh läste Hjalmar Söderbergs ”Tuppy i konsthallen”, ett kåseri om Stockholmsutställningen 1897. Sångaren Magnus Billström framförde ”Ensam” ur Tomas Fribergs sångcykel ”Fem Söderbergsånger” och Bo Bergmans ”Vid fönstret” (Stockholmsdikter) i tonsättning av Wilhelm Stenhammar med Michael Kongstad.

Här en länk till Thielska Galleriets webbplats, med bilder på ett stort antal av de verk som visas på utställningen: https://www.thielskagalleriet.se/utstallning/hjalmar-soderberg-150-ar-forfattaren-och-bildkonsten/

Söderbergrummet ligger på andra våningen innanför stora salongen, där Söderberg och många andra i början av sekelskiftet satt i stora fåtöljer och drack en och annan kvällsgrogg. Där hänger bland mycket annat Vilhelm Hammershøis stora målning ”Fem porträtt” (1901) som visar just fem män som sitter vid ett bord. Vid invigningen av Söderbergutställningen i september återgav museichefen Patrik Steorn naturligtvis Söderbergs kommentar till att de fem männen ser så dystra ut: det står bara tre glas på bordet.

Men inne i Söderbergrummet hänger en reproduktion (originalet visas just nu på Jamtli i Östersund) av Herman Vedels porträtt från 1910 av Hjalmar Söderberg sittande ensam vid ett bord. Till det intressanta med denna målning hör bland annat att det inte bara står ett glas på bordet utan två.

För få glas hos Hammershøi men ett för mycket hos Vedel, alltså.

Till detta hade Söderberg veterligen ingen kommentar, men det finns en förklaring. På Vedels målning skulle egentligen också en annan författare sitta, hans vän Henning Berger, men han kunde aldrig sitta still. Till slut tröttnade konstnären och målade hel sonika över honom med en rock som hänger på väggen bakom bordet – utan att ta bort det glas som står vid Bergers plats.

Den 21 november arrangerade Thielska galleriet en musikalisk salong kring Hjalmar Söderberg i en av de stora salongerna på andra våningen, alldeles utanför Söderbergrummet och den där pågående utställningen om  Söderberg och konsten. Flera hundra personer hörde skådespelaren Etienne Glaser läsa två historietter med motiv från konstens värld i vid mening, ”Vox populi” och ”Tuschritningen”, ett relevant stycke ur En Stockholmskrönika från sekelskiftet (om skulptören Rolf Adlersparres skulpturer på Djurgårdsbron), doktor Glas dagboksanteckning den 3 augusti, som handlar om Månsken, Chopins måne, och slutligen historietterna ”Pälsen” och ”Kyssen”. Konsertpianisten Maria Rostotsky spelade några ytterst relevanta musikstycken av Chopin, däribland givetvis Nocturne op. 37 nr 2, som Söderberg hade ett särskilt förhållande till, samt några av tonsättarens sällsamma 24 preludier.

Kurt Mälarstedt

 

 

Höstens program 2019

Söderbergsällskapets ordförande Gustaf Neander och styrelsemedlemmarna Lars Sjöstrand och Carl Lindgren vid bokbordet. Foto: Monica Ideström.

Söndagen den 18 augusti deltog Söderbergsällskapet i årets Bokbord på Drottninggatan i Stockholm, med gott resultat av bokförsäljningen och många trevliga samtal med besökare. I samband med Bokbordet deltog sällskapet också i ett Litterärt Café arrangerat av De litterära sällskapen i Norra Latin. Söderbergsällskapets förre ordförande Nils O. Sjöstrand presenterade Hjalmar Söderberg och sällskapet samt läste Söderbergs historiett ”Kyssen”. Bland övriga deltagande sällskap fanns August Strindbergs, Per Anders Fogelströms, Astrid Lindgrens, Harry Martinsons och Dan Anderssons sällskap.

Fredagen den 6 september  hyllade Söderbergsällskapet Hjalmar Söderberg, som föddes för 150 år sedan i år, med en jubileumslunch i form av en buffé på Hasselbacken på Djurgården i Stockholm, en av de restauranger som Söderberg gärna frekventerade. Sällskapets förre ordförande Nils O. Sjöstrand höll ett föredrag om restauranger i Söderbergs liv och författarskap och Gunnar Syrén talade om Söderbergs mer religionsvetenskapliga författarskap. Efter föredragen fick de närvarande lyssna på ett ljudband där Söderberg läste sin En Stockholmskrönika från sekelskiftet. Uppläsningen avslutades med ett exempel på hans sång.

Agneta Winqvist och Nils O. Sjöstrand i Söderbergsällskapets monter på Bokmässan.

Bokmässan. Söderbergsällskapet deltog i Bokmässan i Göteborg den 26-29 september och delade liksom tidigare år monter med Strindbergssällskapet och Per Anders Fogelströms Vänner. Vi sålde som vanligt böcker om och av Hjalmar Söderberg. Sällskapets förre ordförande Nils O. Sjöstrand talade vid två tillfällen om Hjalmar Söderberg 150 år på De Litterära Sällskapens scen.

Torsdagen den 19 september var det vernissage på en utställning i Söderbergrummet på Thielska Galleriet på Djurgården om Hjalmar Söderberg 150 år. Författaren och bildkonstenSe ovan.

Lördagen den 5 oktober samlades ett stort antal medlemmar av sällskapet i en ny lokal, Oscarshemmet på Rigagatan 3 i Stockholm, för att lyssna på ett föredrag av Ove Bring, medlem i sällskapets styrelse och professor emeritus i internationell rätt, om Hjalmar Söderberg och politiken. På grund skada kunde han dessvärre inte själv närvara. Hans föredrag lästes i stället upp av sällskapets ordförande Gustaf Neander.

Ove Bring noterade en glidning i Söderbergs författarskap; författaren förvandlades gradvis från att vara en diktare till att alltmer bli en tänkare med ”ett engagemang för rättsstatens principer och för en internationell moral med rättslig förankring”. Söderberg tog tidigt ställning i politiska frågor, till exempel i Historietter (1898) i berättelsen om kyrkofadern Papinianus där han ”med sylvass ironi — låter en kyrkans man avslöja sina fördomar”.

Mer explicit kritiserade Söderberg redan ett år tidigare i en recension i Svenska Dagbladet av Rudyard Kiplings indiska berättelser den brittiska kolonialismen, och detta med ett språkbruk som är ”förvånansvärt modernt, det leder tanken till år 1968 och Vietnamrörelsen”. Ove Bring påpekade också att Söderberg i Hjärtats oro (1909) i ett resonemang om kristendomens passivitet inför det onda kommer nära begreppet mänskliga rättigheter, att vi alla har rätt att insistera på en människovänlig behandling och inte vända andra kinden till.

Ove Bring berörde i sitt föredrag förstås också diskussionen om Dreyfusprocessen i Den allvarsamma leken och diskussionen om unionsupplösningen och försvarsfrågan i samma roman.

Hjalmar Söderbergs kritik av den tyska nazismen under 1930-talet är välkänd, och i andra världskrigets inledningsskede argumenterade han för att Sverige borde överge sin neutralitet för Finlands sak. Ove Bring slutade sitt föredrag så här:

”Författaren som tänkare står för handling. Här ligger Söderberg i linje med den högst aktuelle amerikanske historikern Timothy Snyder, som i en skrift om den tjugonde århundradets erfarenheter argumenterar för ett intellektuellt motstånd  mot tyranniets praktik, en form av sanningssökande aktivism i stället för tillbakadragen passivitet inför det onda. Hjalmar Söderberg förvånar oss genom att ha en plats i det moderna/vara en del av moderniteten.”

Lördagen den 12 oktober ledde sällskapets förre ordförande Nils O. Sjöstrand ytterligare en vandring i Stockholm under hösten, denna gång var temat Söderbergs debutroman Förvillelser. Vandringen inleddes vid Jakobs kyrka – romanen inleds ju med att en ung herre i mörkblå vårrock och röda handskar stiger ut ur en handskbutik vid Arsenalsgatan, som gatan vid kyrkan hette på den tiden – och avslutades på Djurgården, där Tomas äter lunch på Bellmansro med den flicka han köpte sina röda handskar av, Ellen.

Hjalmar Söderberg och hans kvinnor

Nina Fex och Erik Ehn läser ur ”Hjalmar och hans kvinnor”. I bakgrunden Jesper Högström.

Dramatikerna Gunilla Boëthius och Marianne Goldman arbetar sedan någon tid med en pjäs med titeln Hjalmar och hans kvinnor som handlar om Hjalmar Söderberg och hans relation till hustrun Märta, född Abenius, och älskarinnan Maria von Platen, som han hade en relation med mellan 1902 och 1906, en relation som inte bara kom att prägla hans liv utan också i hög grad hans författarskap. En första presentation av pjäsen stod i centrum för en kväll på Rönnells antikvariat i Stockholm den 14 november arrangerad av Dramaten i samarbete med Rönnells Vänner, Studiefrämjandet, Kulturrådet, Stockholms stad och Humlegården Fastigheter med anledning av att det i år är 150 år sedan författarens föddes.

Dramaten-skådespelarna Nina Fex och Erik Ehn spelade upp huvudrollerna i pjäsen, som inramades av ett livligt, vindlande samtal mellan pjäsförfattarna och författaren Jesper Höglund, som skrivit den senaste fylliga biografin över Hjalmar Söderberg, om Söderbergs syn på kvinnor, hans språk, hans personlighet och mycket annat. Samtalet leddes av Anneli Dufva från Dramaten. Hela programmet spelades in och kan avlyssnas på Dramatens podd. Här en länk till denna: https://www.dramaten.se/dramatenpodden/.