Författararkiv: Kurt Mälarstedt

Hjalmar Söderberg på Svenska Akademien

Svenska Akademien arrangerar den 29 april ett program om Hjalmar Söderberg med anledning av att det i år är 150 år sedan han föddes. I programmet deltar Kerstin Ekman, Per Wästberg, Jesper Högström och Nils O. Sjöstrand. Programmet inleds av den ständige sekreteraren Anders Olsson. Det startar kl 19.00 i Börssalen, Börshuset i Gamla Stan och ingår i serien ”Kvällar på Svenska Akademien”. Dörrarna öppnas kl 18.00. Biljetter kan beställas från Akademien via epostadress som anges i annons i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet söndagen den 14 april. Ett antal biljetter har reserverats för Söderbergsällskapets medlemmar och kan beställas per epost av sällskapets ordförande Gustaf Neander, gustaf@neanders.se.

De medverkande:

Författaren Kerstin Ekman valdes in i Svenska Akademien 1978 på stol nummer 15 men lämnade i praktiken arbetet i akademien 1989 på grund av Salmon Rushdie-affären. Akademien beviljade henne formellt utträde i maj 2018. Hon gav 2009 ut romanen Mordets praktik som kan ses som ett svar, en reaktion, kanske en lek med Söderbergs Doktor Glas. Romanerna talar med varandra, mordets teori ställs mot mordets praktik, sade hon när jag intervjuade henne i ämnet 2009.

Författaren Per Wästberg valdes in i Akademien 1997 på stol nummer 12. Han gav 1969 ut brevväxlingen mellan Hjalmar Söderberg och Bo Bergman under titeln Kära Hjalle, Kära Bo. Han skrev också inledningen till Liber-upplagan av Hjalmar Söderbergs Skrifter, som kom ut 1977-78.

Författaren och journalisten Jesper Högström gav 2017 ut en biografi över Hjalmar Söderberg, Lusten och ensamheten.

Professor emeritus Nils O. Sjöstrand var ordförande i Söderbergsällskapet 2000-18 och har gett ut tre skrifter om Doktor Glas. Han redigerar nu Hjalmar Söderbergs Samlade skrifter, som är under utgivning, och har skrivit kommentarerna i flera av dess volymer.

Kurt Mälarstedt

Doktor Glas i Bjärnum

Skådespelaren Fredrik Gunnarson sätter i sommar upp Doktor Glas på Bjärnum stadsteater, som han driver tillsammans med goda vänner i den skånska tätorten Bjärnum femton kilometer norr om Hässleholm.

Gunnarson gör en egen monologversion av romanen, berättar han. Han har inte sett de uppsättningar som Krister Henriksson, Torsten Flinck och andra har gett under det senaste decenniet. Premiär den 29 juni. Han blir glatt överraskad när jag berättar att Hjalmar Söderberg fyller 150 bara några dagar senare. Pjäsen ges fyra eller fem kvällar i veckan under hela juli månad.

Vad har du fastnat för i Doktor Glas?

_ Den svarta humorn, det triangeldrama som doktorn placerar sig själv i…

Fredrik Gunnarson utbildade sig på Teaterhögskolan i Malmö i början av 1990-talet och har tillhört ensemblen på Malmö stadsteater då och då sedan dess. Under den senaste säsongen medverkade han i Uppsala stadsteaters uppsättning av Det sjunde inseglet.Sedan 2005 har han spelat polisen Johan Svartman i ett stort antal Wallander-filmer.

Årets säsong på Bjärnum stadsteater är den femte. Teatern är inrymd i en före detta svinalada vid Fredrik Gunnarsons sommarställe och tar in ungefär 45 åskådare.

Kurt Mälarstedt

Kalendarium för våren 2019

Söderbergsällskapets årsmöte hölls lördagen den 26 januari i Svenska Akademiens högtidssal, Börshuset, ingång Källargränd 4. Kai Attorps och Kurt Mälarstedt lämnade styrelsen och Carl Lindgren och Lars Sjöstrand valdes in. Den senare valdes vid den nya styrelsens konstituerande sammanträde till vice ordförande. Efter årsmötesförhandlingarna höll Giada Brighi ett föredrag med titeln ”I nazismens skugga – Hjalmar Söderbergs stöd till sin judiska översättare Marie Franzos”. Giada Brighi är doktorand och arbetar med en avhandling om Marie Franzos och hennes verksamhet. Ett referat av föredraget publiceras nedan. Efter föredraget samlades ett stort antal medlemmar till middag på restaurant Café Misteln.

Lördagen den 9 mars höll Gunnar Graumann ett föredrag över titeln ”Hjalmar Söderbergs Gertrud – om ironi, musik och själva namnet”.  Som ett exempel på en ironi  nämnde Gunnar Trauman, som är pensionerad gymnasielektor från Lund, Söderbergs val av namn på den man, den budbärare som kommer med ett olycksaligt budskap i dramat Gertrud, Gabriel Lidman. Samma efternamn bar den man – författaren Sven Lidman – som i maj 1906 avslöjade för Hjalmar Söderberg att hans älskarinna Maria von Platen hade ett förhållande med en yngre man.

Ett annat exempel är att Hjalmar Söderberg inför urpremiären på Gertrud i Stockholm 1907 rekommendera skådespelaren Einar Fröberg för rollen som den unge man i pjäsen som Gertrud har ett förhållande med. Det var Einar Fröberg som ett år tidigare anordnade den fest där författaren Gustaf Hellström skröt om sitt förhållande med Maria von Platen, vilket Sven Lidman berättade för Hjalmar Söderberg.

Beträffande den musik som förekommer i pjäsen – bland annat sången Jeg elsker dig – menade Gunnar Trauman att den kan tolkas som ett budskap från Söderberg till Gertrud/Maria von Platen att han fortfarande älskade henne, att han var förtvivlad över att hon bedragit honom men att han inte hatade henne.

Lördagen den 13 april ledde sällskapets förre ordförande Nils O. Sjöstrand  en stadsvandring i Martin Bircks fotspår. Ett tiotal deltagare samlades i det kyliga vårvädret vid Söderbergstatyn framför Kungliga Biblioteket i Humlegården och besökte några av de adresser där Söderberg bodde i sin ungdom på Östermalm samt miljöer som han skildrade i Martin Bircks ungdom (1901).

Lördagen den 11 maj. Konstnären Bengt Olows affisch med anledning av 150 års-jubileet av Hjalmar Söderbergs födelse presenteras och försäljes. På programmets står också auktion av de verk av och om Hjalmar Söderberg som sällskapets medlem Lars Tegner donerat.

Söndagen den 12 maj. Sällskapets förre ordförande Nils O. Sjöstrand leder en Jubileumsvandring i Doktor Glas´ fotspår. Vandringen tar tre timmar och startar kl. 10.00 vid Strömgatan där denna passerar Rosenbad.

Starten anknyter till doktor Glas möte med pastor Gregorius på Vasabron i romanens första daganteckning. Därefter går vi till Klara kyrkogård och Bellmans minnesmonument samt söker lokalisera var huset med dr Glas´bostad och praktik låg. Vi följer sedan doktorns vandring från bostaden till vattenbutiken i Kungsträdgården och det ödesdigra mötet med pastorn, Vi ser också vägen som Glas går efter pastorns begravning i Jakobs kyrka till badhuset vid Malmtorgsgatan, där Glas möter vännen Markel och gör upp om middagen på Hasselbacken. Vandringen avslutas med att vi passerar Grands uteservering, där Glas sitter med sina vänner om sommarkvällarna och går till Skeppsholmskyrkan, där läkaren har sitt avgörande möte med fru Gregorius. Vandringen tar särskilt fasta på vad som finns kvar av förra sekelskiftets Stockholm och som särskilt nämns i boken samt vad som sedan dess förändrats.

Med anledning av 150 årsjubileet 2019 av Hjalmar Söderbergs födelse planeras flera andra aktiviteter som ännu inte är helt klara. Men reservera redan nu onsdagen den 8 maj kl 18:00 för ett evenemang på Stadsbiblioteket, Sveavägen kring Söderbergs roman Doktor Glas. Detaljer om detta kommer att publiceras här på hemsidan.

Fredagen den 6 september planerar vi ett möte på Hasselbacken med föredrag samt lunch. Utöver kvällen om Söderberg i Svenska Akademien måndagen den 29 april (se ovan) finns planer på ett program på Thielska galleriet i höst.

Jag uppmanar alla att regelbundet bevaka vår hemsida för information om nyheter och eventuella ändringar i programmet. Jag måste också återigen upprepa att det är mycket väsentlig att alla medlemmar uppger sin epostadress till tore@hamnegard.se så att kommande kallelser och utskick kan ske via epost för att reducera sällskapets kostnader. 

Gustaf Neander, sällskapets ordförande

Stockholm läser För Lydia

Årets Stockholm Läser-bok är glädjande nog För Lydia, Gun-Britt Sundströms roman från 1973, där kärlekshistorien mellan Lydia Stille och Arvid Stjärnblom i Hjalmar Söderbergs roman Den allvarsamma leken (1912) förflyttats till Stockholm på 1960- och 70-talen och berättas ur Lydias perspektiv. På bilden ovan: Gun-Britt Sundström med sin roman när valet offentliggjordes.


Ulrika Knutson har skrivit ett vackert, analyserande förord i den pinfärska pocketupplagan av För Lydia som ges ut i samband med valet av romanen som årets Stockholmsbok. Knutson citerar bland annat några relevanta avsnitt ur Sundströms nyss utkomna bok ”Skrivliv”, som består av dagboksanteckningar från 60- och 70-talen och som med rätta fått mycket beröm.

I april 1966, fem år innan hon började skriva För Lydia skrev Sundström så här om Hjalmar Söderberg:

”Finner att jag gillar Söderberg skarpt, utan att riktigt kunna förklara varför. Hans amor omnia, den vansinnesromantiska kärlekssynen, sentimentaliteten, konservatismen, kvinnouppfattningen. Stör mej inte. Dödsdiggar honom ändå. Besläktad själ.”

Knutson noterar förstås att Sundström leker med Söderbergs alla litterära grepp, till exempel tidsmarkörerna. Där Söderberg skriver om unionsupplösningen och Dreyfus-affären skriver Sundström om pensionsstrider, sputnikfärder och studentrevolten 1968. ”Men trots alla tidsmarkörer är det tidlösheten som fångar oss, både hos Söderberg och Sundström” – och kärleken till Stockholm. Av Sundströms dagboksanteckningar framgår att hon under arbetet med manuskriptet till För Lydia finner att hon måste komplettera stadsskildringen med minst en mås, ”en Söderbergsk mås som glider in och signalerar hamnstad – och frihet.”

Stockholm läser-projektet drivs numera av Författarcentrum Öst och Stockholms stadsbibliotek. Den första Stockholm läser-boken (2002) var Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. När arrangörerna ringde till Gun-Britt Sundström för att meddela valet av För Lydia framförde hon sin åsikt att hennes roman och Den allvarsamma leken borde ges ut tillsammans inom projektets ram. Så blev det inte, arrangörerna framhåll att Söderbergs roman redan finns tillgänglig i flera olika upplagor, däribland en pocketutgåva. Men visst är det lämpligt att Hjalmar Söderberg åter uppmärksammas, om än indirekt – i år är det ju 150 år sedan han föddes.

Kurt Mälarstedt

Hjalmar Söderberg och Marie Franzos

Hjalmar Söderberg gav ett blygsamt men djupt känt ekonomiskt stöd till Marie Franzos, hans översättare till tyska, under hennes sista år i livet, som förmörkades både av sjukdom och det nazistiska maktövertagandet i Österrike 1938. Som judinna i Wien utsattes hon snabbt för livshotande trakasserier.

Om detta berättade doktoranden Giada Brighi, som arbetar med en avhandling om Marie Franzos och hennes verksamhet, i ett intressant föredrag efter Söderbergsällskapets årsmöte den 26 januari 2018.

Marie Franzos föddes 1870 i en välbärgad judisk familj i Wien. Från mitten av 1890-talet översatte och introducerade hon ett stort antal svenska författare i den tyskspråkiga världen, till exempel Selma Lagerlöf, Per Hallström, Ellen Key och Hjalmar Söderberg, och senare bland andra Hjalmar Bergman, Gustaf Jansson och Frank Heller.

För sitt arbete tilldelades hon redan 1905 medaljen Litteris et Artibus av kung Oscar II. Under sitt besök i Sverige i samband med detta träffade hon bland andra Hjalmar Söderberg, som i ett brev till sin syster Frida beskrev henne som ”lite för sminkad” men ändå ”snäll och trevlig att prata med”.

Hon fick tre av Söderbergs böcker utgivna på Insel-Verlag i Leipzig, Martin Bircks ungom, Historietter och Den allvarsamma leken, den senare först 1927.

Marie Franzos fick svårt att placera sina översättningar i Tyskland redan efter Hitlers maktövertagande 1933. När situationen förvärrades ytterligare 1938 bad hon brevledes den svenske förläggaren Karl Otto Bonnier, som hon hade haft kontakt med ända sedan sekelskiftet, om hjälp. Samma år bad en av Marie Franzos´ väninnor Bonnier om finansiellt stöd så att hon kan flytta från Wien till Schweiz.

Bonnier agerade dels med att sända Marie Franzos en check på 500 kronor, dels med att be några av de svenska författare vars verk Franzos översatt att hjälpa till. Detta ledde bland annat till ett bidrag från Fredrik Böök, att Per Hallström utverkade ett årligt stöd till Franzos från Svenska Akademien och ett stöd på 50 kronor årligen från Hjalmar Söderberg.

I ett brev till Karl Otto Bonnier skrev Söderberg att han givetvis ville hjälpa Marie Franzos. ”Sedan omkring 40 år har jag brukat sända Mizi Franzos en nyårshälsning och hade också tänkt på att göra det nu, men tvekade av fruktan att därmed förorsaka henne något ytterligare ont. Mitt namn är visserligen okänt (eller glömt) i Tyskland, men det står på en svart lista hos statspolisen.”

Marie Franzos tackade i ett brev till Söderberg den 29 juni 1939 för hans stöd. Hon skrev att hon var tacksam för att ”det förunnades mig att vara Eder översättarinna, och för att få göra Eder av mig så högt beundrade skapelser tillgängliga för andra beundrare av dylik fin, subtil konst”. Efter ekonomiska garantier från Karl Otto Bonnier gav svenska UD våren 1941 Marie Franzos tillstånd att bosätta sig i Sverige, men hennes hälsa försämrades under sommaren. Hon avled i början av augusti 1941. Karl Otto Bonnier hade avlidit i slutet av maj samma år och Hjalmar Söderberg dog den 14 oktober.

Giada Brighi konstaterade avslutningsvis att vi inte vet om Hjalmar Söderberg blev informerad som att hans översättarinna avlidit i Wien.

”På ett visst sätt kan vi säga att deras [Bonniers, Söderbergs och Franzos] öden förenades också genom att de alla tre avlider 1941 och lämnar en värld där nazisterna verkar ta överhand. Ingen av dem kommer att uppleva nazismens nedgång och nederlag vid slutet av andra världskriget.”

Kurt Mälarstedt

Giada Brighi talade om Hjalmar Söderberg (i bakgrunden) och hans översättare Marie Franzos.

Om Hjalmar Söderbergs noveller i Parnass

”Novellen lever” var temat för tidskriften Parnass nummer 4, 2018. Där skrev Söderbergsällskapets förre ordförande Nils O. Sjöstrand om Hjalmar Söderbergs novellkonst. Hans artikel återges här.

Hjalmar Söderberg –– det lilla formatets mästare

Hjalmar Söderberg föddes i Stockholm 1869. Nästa år blir det 150 års jubileum. Han dog i det av tyskarna ockuperade Köpenhamn 1941.

Stockholm, i synnerhet staden under Oscar II:s regeringstid, är plats och miljö för händelserna i många av hans noveller. Men även Köpenhamn, Hamburg, Leipzig, München, Paris, Visby, Växjö, Värmland, Drottningholm, Haga och Skärgården får bilda miljö. Härtill kommer historiska och fiktiva miljöer. Söderberg är inte alls så stockholmsbunden och urbant fixerad som ofta påstås. Under hans levnad uppskattades novellerna genomgående mera än hans andra verk. Han kallades ”det lilla formatets mästare”. Även utomlands uppskattades novellkonsten tidigt. ”Pälsen” (1897), var länge hans mest översatta verk.

Nästan alla novellerna skrev Hjalmar Söderberg för dagspress, tidskrifter, kalendrar och jultidningar. Formen växlar från ett kort koncist paradnummer som ”Kyssen” (1901) till en miniatyrroman som ”Aprilviolerna” (1922). De flesta återutgavs sedan i samlingarna: Historietter (1898), Främlingarna (1903), Det mörknar öfver vägen (1907), Den talangfulla draken (1913) och Resan till Rom (1929). I de fyra senare ingår en nyskriven novell, som ger namn åt samlingen. Hans sista noveller återutgavs i den postuma Sista boken (1942). Endast den och Historietter har senare utkommit i oförändrat skick. Andra noveller återfinns i samlingsverkens novelldelar (Samtidsnoveller 1921,1978, Forntid och saga 1921,1943, 1978, Äldre samtidsnoveller, Yngre Samtidsnoveller och Ur glömskan 1943).
Läs mer

Höstens program 2018

Söndagen den 19 augusti deltog Söderbergsällskapet i Världens längsta bokbord i Stockholm. Arrangemanget skedde i år i ny regi. Vårt bord var placerat vid gången mellan Drottninggatan och Norra latin. Många besökte oss och försäljningen täckte kostnaderna för deltagandet samt gav ett överskott.

1-2 september genomförde sällskapet en resa till Visby. Första dagen var det guidad stadsvandring och därefter talade sällskapets förre ordförande Nils O. Sjöstrand om Hjalmar Söderberg och Visby på Almedalsbiblioteket i en fullsatt sal. Söderberg var i Visby två gånger, första gången sommaren 1891, vilket gav upphov till skissen ”Från havet”, och andra gången 1905. Sannolikt var de två veckorna i Visby i början av september 1905 en ”efterkur” för hustrun Märta, som med Hjalmar hade vistats flera veckor tidigare på kurorten Ragunda. Läkarna brukade nämligen rekommendera att en vistelse vid en kurort inne i landet skulle avslutas med en efterkur vid en havskurort och Visby hade en berömd ”Hafsbadinrättning och vattenkuranstalt”. Hjalmar skulle skriva färdigt Doktor Glas men blev klar med romanen först 23 september. Den var egentligen inte färdig då, ty betydande tillägg infördes vid korrekturläsningen i november. Dagen avslutades med gemensam middag på Donners Brasseri.

Andra dagen besöktes BDW:s (De Badande Wännernas) Botaniska trädgård, som visades av dess förre föreståndare, trädgårdsmästaren Lasse Petterson. Därefter guidad visning av Gotlands fornsal och lunch och fri hemfärd.

Lördagen den 22 september presenterade docent Gunnar Syhrén sin bok Den landsflyktige stockholmaren: Hjalmar Söderberg och Danmark (Gidlunds 2018) under rubriken Alla har ju talang där nere. Sällskapets förre ordförande Nils O. Sjöstrand medverkade.

Docent Gunnar Syhrén, tidigare svensk lektor vid Köpenhamns universitet, är vid det här laget välkänd för sällskapets medlemmar. Han har tidigare hållit flera föredrag om danska författare och Hjalmar Söderberg, bland annat vid årsmötet i januari då han talade om H. C. Andersen och Hjalmar Söderberg. Hans nyutkomna bok handlar om Hjalmar Söderbergs danska influenser, inställning till samtida danska författare och hans liv i Danmark.

28-30 september deltog sällskapet i Bokmässan i Göteborg. Liksom de två senaste åren delade vi monter med Strindbergssällskapet och Per Anders Fogelströms Vänner.

Den 28 september talade sällskapets förre ordförande Nils O Sjöstrand om Hjalmar Söderberg och vår tid på De Litterära Sällskapens scen.

Vid det senaste sekelskiftet var Söderberg tillsammans med August Strindberg och Selma Lagerlöf de enda författare som var verksamma 100 år tidigare som fortfarande lästes, konstaterade Nils Sjöstrand. Förra året beskrevs han av en ledarskribent i Dagens Nyheter som ”en man för vår tid”. Söderbergs popularitet förklaras och har alltid till stor del förklarats av hans klara, moderna språk. Att han nu blivit ännu mer läst och uppskattad kan till stor del också förklaras av samhällets sekularisering, hävdade Sjöstrand. För hundra år sedan, och senare, riktades ofta en viss kritik mot innehållet i Söderbergs romaner och noveller. Numera uppskattas han allmänt oftast inte bara för sitt språk utan också för det ofta religionskritiska innehållet i sina verk.

Den 29 september presenterade Nils O Sjöstrand och docent Gunnar Syhrén på samma scen den senares nyutkomna bok Den landsflyktige stockholmaren: Hjalmar Söderberg och Danmark.

Den 13 oktober ledde sällskapets förre ordförande Nils O. Sjöstrand inte bara en utan två Stockholmsvandringar i doktor Glas fotspår. Anledningen till att det blev två vandringar var en felaktig uppgift här på hemsidan om att vandringen skulle inledas kl 13 medan den i själva verket enligt planen skulle inledas kl 10, vilket hade meddelats i utskicket per post till medlemmarna. Vandringsledaren förde sammanlagt ett 30-tal deltagare till platser i Stockholm som nämns i Doktor Glas, bland annat Vasabron, där doktorn mötte pastor Gregorius på Vasabron, Klara kyrkogård, intill vilken doktorn hade sin bostad, Kungsträdgården, där vattenbutiken där doktorn erbjöd pastorn det ödesdigra pillret, och Grand hotell, på vars uteservering Glas sitter under de varma sommarkvällarna, och vandrar till Skeppsholmen, där läkaren har sitt avgörande möte med fru Gregorius.

Dubbelprogrammet lördagen den 10 november inleddes med att sällskapets medlem Hyben Soya-Helander berättade om ett personligt möte med Hjalmar Söderberg i Köpenhamn i slutet av 1930-talet. Hon ”gick på byen” tillsammans med sin far, som var författare, då de mötte Söderberg. Hennes far uppmanade henne att hälsa ordentligt samt niga, vilket hon inte brukade göra. Hon gjorde som fadern sagt men minns inga detaljer om vad de två författarna talade om. Hennes reflektioner om Söderbergs och August Strindbergs kvinnosyn ledde till en intressant och givande diskussion. Programmet avslutades med att antikvariatsbokhandlaren Peter Bodén presenterad några brev från Hjalmar Söderberg samt några böcker som tillhörten Söderberg, bland annat några vackra volymer av Dantes Divina Commedia och några verk av Sigfrid Siewerts med dedikation till Söderberg.

Märta Söderberg – offret ingen ville befatta sig med

Med utgångspunkt i ett tidigare okänt brev har  Jesper Högström, som förra året gav ut sin hyllade biografi Lusten och ensamheten över Hjalmar Söderberg, skrivit en klargörande och nyanserad artikel i Dagens Nyheter om Märta Söderbergs tragiska livsöde. Artikeln publicerades den 15 juli, 2018. Här en länk till artikeln: https://www.dn.se/kultur-noje/marta-soderberg-offret-ingen-ville-befatta-sig-med/?print=true. I augusti kom Lusten och ensamheten ut i storpocketupplaga på Weyler förlag, kompletterad med utförligt extramaterial, litteraturförteckning, hänvisningar och kommentarer.

Och här artikeln i klarskrift:

Märta Söderberg – offret ingen ville befatta sig med

I ett hittills okänt brev skriver Dora Söderberg, dotter till Hjalmar och Märta, om ett smärtsamt besök hos mamman på sinnessjukhuset 1920. Där hade Märta placerats på dunkla grunder och utan att någon lyfte ett finger för att hjälpa henne. DN:s Jesper Högström, som förra året kom ut med Hjalmar Söderberg-biografin ”Lusten 0ch ensamheten” skildrar den tragiska historien.

Läs mer

Viktig information till Söderbergsällskapets medlemmar

Vi har under alla år i Söderbergsällskapet skickat ut information om kommande aktiviteter per post. Efter att portot höjts och kostnaderna för tryck och utskick successivt höjts har styrelsen beslutat att kommande information om möten och andra aktiviteter skall skickas via e-post. Det är därför mycket viktigt att de medlemmar som inte tidigare meddelat sin epostadress eller som ändrat epostadress gör det till sällskapets skattmästare Tore Hamnegård,  hamnegard@me.com.

Till de medlemmar som inte har e-mailadress kommer utskicken även i fortsättningen att ske per post. I detta sammanhang vill jag också påpeka att Sällskapets ekonomi är mycket skral och det är därför viktigt att alla betalar sin medlemsavgift.  De som inte betalat medlemsavgiften uppmanas att betala den på sällskapets plusgirokonto nr 20 69 37 – 5. Avgiften är för enskild medlem är 175:-, för par 300:- och för medlem under 25 år 50:-. Fortsättningsvis kommer utskick bara ske till betalande medlemmar. Jag rekommendera alla medlemmar att regelbundet gå in på Söderbergsällskapets hemsida för information om nyheter och eventuella ändringar i programmen.

2019 är det 150 år sedan Hjalmar Söderberg föddes. Det är alltså ett verkligt märkesår i svensk litteratur. Och det ska vi uppmärksamma. Planeringen för att fira Hjalmar Söderberg 150 år är i full gång. Seminarier, stadsvandringar, föredrag och förhoppningsvis ytterligare en resa i Hjalmar Söderbergs spår kommer att avlösa varandra om vi lyckas i vårt uppsåt. Lägg därtill en riktigt festlig lunch på Hasselbacken dit självfallet alla medlemmar är välkomna!

Som du förstår spänner vi bågen rejält inför 2019. Därför är det av yttersta vikt att vi får stöd från många nya och tidigare medlemmar. Vi hoppas att vi kan räkna med ditt bidrag till Söderbergsällskapet även i fortsättningen.

Gustaf Neander, ordförande

Fond i Nils O. Sjöstrands namn

Vid vårt senaste årsmöte i januari 2018 då Nils Sjöstrand avgick som ordförande i Söderbergsällskapet efter 18 år beslöt årsmötet att inrätta en fond i hans namn. Nils har under sin ordförandetid varit oerhört engagerad i Söderbergsällskapets verksamhet. Han har ur sin enorma kunskapsbank förmedlat fantastisk information om Hjalmar Söderberg. Han har skrivit egna verk om Söderberg och varit redaktör för samlingsvolymer om Söderberg. Han har lagt ner ett gigantiskt arbete på att granska, kommentera och redigera den pågående utgivningen av Samlade skrifter. Vidare har han lett ett otal Stockholms- och kyrkogårdsvandringar där vi fått ta del av all den Söderbergs- och Stockholmskunskap han besitter. Detta är bara några exempel på allt det Nils Sjöstrand bidragit med till att sprida kunskap om Hjalmar Söderberg och allt det personliga engagemang han lagt ned på Söderbergsällskapet. Som ett uttryck för vår tacksamhet gentemot Nils vädjar jag till alla medlemmar att frikostigt bidra till denna fond genom att sätt i pengar på Söderbergsällskapets plusgiro 20 69 37-5. Märk talongen Nils O. Sjöstrands fond.

Gustaf Neander, ordförande