månadsarkiv: mars 2020

Per-Olof Swartz 1932-2020

Söderbergsällskapets mångårige medlem och hedersledamot Per-Olof Swartz har avlidit, 87 år gammal. Han tillhörde sällskapets styrelse 1999-2015 och var under större delen av denna tid dess vice ordförande. Han var livserfaren och klok, förstående och humoristisk, i samarbete alltid prestigelös och konstruktiv, skriver sällskapets förre ordförande Nils O. Sjöstrand i sina minnesord, som publiceras i sin helhet under fliken Texter.

Vårens program 2020

Onsdagen 15 januari höll Söderbergsällskapets årsmöte i Svenska Akademiens högtidssal, Börshuset, Gamla stan i Stockholm, denna gång på en onsdag eftersom Svenska Akademien beslutat att inte hålla sina lokaler öppna på lördagar. Efter årsmötet med sedvanliga förhandlingar talade Söderbergsällskapets vice ordförande Lars Sjöstrand om Hjalmar Söderberg och Hjalmar Bergman – två författaröden. Lars Sjöstrand är psykiater med inriktning mot alkohol- och drogberoende. Han har publicerat flera artiklar om olika författare, ofta med utgångspunkt i deras psykiska ohälsa. Han har bland annat skrivit om Hjalmar Söderberg och Carl Michael Bellman. 2008 gav han ut essäsamlingen Den fragmenterade tiden.

Lars Sjöstrands föredrag återges i sin helhet under fliken Texter här på hemsidan.

Lars Sjöstrand talar om Hjalmar Bergman och Hjalmar Söderberg, den senare i helfigur till höger.

Kvällen avslutades med att sällskapets medlemmar samlades till en gemensam måltid på restaurang Misteln, Stortorget 22.

Medlemsavgiften 2020 förblir enligt beslut på årsmötet oförändrad, alltså för enskild medlem 175 kr, par 300 kr, junior (under 25 år) 50 kr. Insättes på sällskapets plusgirokonto 20 69 37-5.

Tisdag 18 februari och torsdag 20 februari gav intendent Sophie Allgårdh privata visningar på Thielska galleriet enbart för Söderbergsällskapets medlemmar av utställningen Hjalmar Söderberg och bildkonsten. Dessa visningar genomfördes för att ge en mer personlig presentation av utställningen än vid vernissagen i höstas, då det var väldigt många besökare.

Lördag 7 mars. Sällskapets medlem, läkaren och psykiatrikern Anders Edfelt berättade vid ett möte i Oscarshemmet om sin far, poeten Johannes Edfelt och dennes kontakt med Hjalmar Söderberg. De två författarna lärde känna varandra på 1920-talet och hade en viss brevkontakt, framför allt under 30-talet då båda engagerade sig för Spaniens sak. Edfeldt var redaktör för kampskriften Idag Spanien, som hyllade de svenska frivilliga som kämpat på regeringssidan. Föredraget avslutades med att Johannes Edfeldts sonson Mikael Edfelt sjöng några egna tonsättningar av Johannes Edfelts dikter. En sammanfattning av föredraget finns under fliken Texter.

Vårens övriga planerade program inställdes på grund av corona-krisen.

Jag uppmanar alla att regelbundet bevaka vår hemsida för information om nyheter och eventuella ändringar i programmen. Jag måste också återigen upprepa att det är mycket väsentlig att alla medlemmar uppger sin mailadress till tore@hamnegard.se så att kommande kallelser och utskick kan ske via mail för att reducera sällskapets kostnader.

Gustaf Neander, gustaf@neanders.se, 070/0021532

 

 

Kammaropera på Söderbergs ofullbordade

Hjalmar Söderbergs verk lockar ganska ofta svenska tonsättare. Nu har Mats Larsson Gothe, som komponerar i många olika genrer, skrivit en ”kammaroperamelodram” med titeln Ringen baserad på romanfragmentet Ringen med de vises sten som Söderberg arbetade med 1910 men aldrig fullbordade.

Librettot har skrivits av en medlem i Söderbergsällskapet, regissören Elisabet Ljungar. Verkets planerade uruppförande den 19 april har av uppenbara skäl uppskjutits till ett senare tillfälle.

Romanfragmentet är helt unikt i Söderbergs prosaproduktion, en burlesk samtidssatir som författaren själv i ett brev till förläggaren Karl Otto Bonnier beskrev som sin ”röfvarroman för den mognare ungdomen”. Kärlek, könsidentitet och till och med könsbyte bildar fond för de satiriska inslagen.

En bidragande orsak till att Söderberg aldrig fullbordade denna roman var nog att hans blivande danska hustru Emilie Voss 1910 väntade deras barn och att de reste till Tyskland för barnets födelse. Söderberg själv publicerade romanfragmentet först i en festskrift till Hasse Z på dennes 50-årsdag 1927 under titeln Förvandlingens ring. En något längre version av fragmentet publicerades under titeln Ringen med de vises sten i tidskriften Ord och Bild 1963 med en kommentar av litteraturvetaren Sten Rein.

Hur kommer det sig att det nu blivit en ”kammaroperamelodram” av detta romanfragment?

Elisabet Ljungar berättar att hon läste texten med stor behållning redan på 1980-talet. Det dröjde nästan trettio år innan det åter dök upp i hennes tankar, och då som ett möjligt samarbetsprojekt med tonsättaren Mats Larsson Gothe som en fortsättning på det samarbete de inledde med en opera baserad på P-O Enquists roman Boken om Blanche och Marie. Operan blev bland annat en bejublad föreställning på Norrlandsoperan 2014.

_Mats läste texten och blev också begeistrad. Vi kände att vi ville pröva ett helt annat format, och så växte idén om en kammaroperamelodram fram, skriver Elisabet Ljungar i ett mejl.

Så här sammanfattar Elisabet Ljungar bakgrunden till Ringen:

”Berättelsen börjar på anrika Café Anglais, i klirret av whiskygroggar och det lätta diset av cigarrök. Här möter vi Ulrik Altargranath, som genom olika omständigheter får låna en ring. Denna ring bär en sällsam kraft: i det ögonblick bäraren trär den på sitt finger förvandlas denne till sig själv – fast av motsatt kön. Ägaren till ringen, herr de Muckadell, förklarar ringens potential:

’Har ni aldrig tänkt på det djupt tragiska i det förhållandet att människosläktet är delat i två hälfter och att var människa från vaggan till graven måste tillhöra antingen den ena eller den andra – måste vara antingen man eller kvinna? Från vaggan till graven är människan dömd att se livet antingen med mannens eller kvinnans ögon.’

Frågan om könskonventioner är evig. Söderberg ger inga svar. Han ställer tidlösa och högaktuella frågor – att bära med oss från salongen och ut på gatan.”

Kurt Mälarstedt

Söderbergsånger uruppförs

Tonsättaren Tomas Fribergs Fem Söderbergsånger för baryton och piano kommer att uruppföras på Thielska Galleriet först den 17 september 2020, inte den 23 april, som tidigare planerats. Förutom ”Ensam”, som ingår i Söderbergs roman Martin Bircks ungdom och som framfördes vid invigningen av utställningen om Hjalmar Söderberg och bildkonsten den 19 september 2019 (se ovan), består sångcykeln av följande dikter skrivna av Hjalmar Söderberg:

”Långfredag” och ”Världsstyrelsen”, som båda skrevs på 1890-talet, ”Det mörknar över vägen”, som Söderberg skrev 1891 under sin tid på Nyaste Kristianstadsbladet och sedan använde som inledning till titelnovellen i novellsamlingen med samma namn 1907 samt ”Mätt av lust och matt av plåga”, som avslutar novellen ”Det mörknar över vägen”.

_ Jag började intressera mig för Hjalmar Söderberg på gymnasiet och har ett varmt förhållande till honom. Jag hade faktiskt planer på att skriva en opera på Gertrud redan innan jag kom in på Musikhögskolan, berättar Tomas Friberg. Det finns till och med ett halvfärdigt libretto, men annat kom emellan. Kanske något att ta upp som pensionär…

De fem sångerna i sångcykeln är skrivna speciellt för barytonsångaren Magnus Billström. Tonsättaren själv beskriver dem som något mitt emellan visa och konstmusik. Den ganska enkla formen passar Söderbergs texter, som också är enkla, både till form och innehåll, säger han.