Stockholm läser För Lydia

Årets Stockholm Läser-bok är glädjande nog För Lydia, Gun-Britt Sundströms roman från 1973, där kärlekshistorien mellan Lydia Stille och Arvid Stjärnblom i Hjalmar Söderbergs roman Den allvarsamma leken (1912) förflyttats till Stockholm på 1960- och 70-talen och berättas ur Lydias perspektiv. På bilden ovan: Gun-Britt Sundström med sin roman när valet offentliggjordes.


Ulrika Knutson har skrivit ett vackert, analyserande förord i den pinfärska pocketupplagan av För Lydia som ges ut i samband med valet av romanen som årets Stockholmsbok. Knutson citerar bland annat några relevanta avsnitt ur Sundströms nyss utkomna bok ”Skrivliv”, som består av dagboksanteckningar från 60- och 70-talen och som med rätta fått mycket beröm.

I april 1966, fem år innan hon började skriva För Lydia skrev Sundström så här om Hjalmar Söderberg:

”Finner att jag gillar Söderberg skarpt, utan att riktigt kunna förklara varför. Hans amor omnia, den vansinnesromantiska kärlekssynen, sentimentaliteten, konservatismen, kvinnouppfattningen. Stör mej inte. Dödsdiggar honom ändå. Besläktad själ.”

Knutson noterar förstås att Sundström leker med Söderbergs alla litterära grepp, till exempel tidsmarkörerna. Där Söderberg skriver om unionsupplösningen och Dreyfus-affären skriver Sundström om pensionsstrider, sputnikfärder och studentrevolten 1968. ”Men trots alla tidsmarkörer är det tidlösheten som fångar oss, både hos Söderberg och Sundström” – och kärleken till Stockholm. Av Sundströms dagboksanteckningar framgår att hon under arbetet med manuskriptet till För Lydia finner att hon måste komplettera stadsskildringen med minst en mås, ”en Söderbergsk mås som glider in och signalerar hamnstad – och frihet.”

Stockholm läser-projektet drivs numera av Författarcentrum Öst och Stockholms stadsbibliotek. Den första Stockholm läser-boken (2002) var Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. När arrangörerna ringde till Gun-Britt Sundström för att meddela valet av För Lydia framförde hon sin åsikt att hennes roman och Den allvarsamma leken borde ges ut tillsammans inom projektets ram. Så blev det inte, arrangörerna framhåll att Söderbergs roman redan finns tillgänglig i flera olika upplagor, däribland en pocketutgåva. Men visst är det lämpligt att Hjalmar Söderberg åter uppmärksammas, om än indirekt – i år är det ju 150 år sedan han föddes.

Kurt Mälarstedt

Hjalmar Söderberg och Marie Franzos

Hjalmar Söderberg gav ett blygsamt men djupt känt ekonomiskt stöd till Marie Franzos, hans översättare till tyska, under hennes sista år i livet, som förmörkades både av sjukdom och det nazistiska maktövertagandet i Österrike 1938. Som judinna i Wien utsattes hon snabbt för livshotande trakasserier.

Om detta berättade doktoranden Giada Brighi, som arbetar med en avhandling om Marie Franzos och hennes verksamhet, i ett intressant föredrag efter Söderbergsällskapets årsmöte den 26 januari 2018.

Marie Franzos föddes 1870 i en välbärgad judisk familj i Wien. Från mitten av 1890-talet översatte och introducerade hon ett stort antal svenska författare i den tyskspråkiga världen, till exempel Selma Lagerlöf, Per Hallström, Ellen Key och Hjalmar Söderberg, och senare bland andra Hjalmar Bergman, Gustaf Jansson och Frank Heller.

För sitt arbete tilldelades hon redan 1905 medaljen Litteris et Artibus av kung Oscar II. Under sitt besök i Sverige i samband med detta träffade hon bland andra Hjalmar Söderberg, som i ett brev till sin syster Frida beskrev henne som ”lite för sminkad” men ändå ”snäll och trevlig att prata med”.

Hon fick tre av Söderbergs böcker utgivna på Insel-Verlag i Leipzig, Martin Bircks ungom, Historietter och Den allvarsamma leken, den senare först 1927.

Marie Franzos fick svårt att placera sina översättningar i Tyskland redan efter Hitlers maktövertagande 1933. När situationen förvärrades ytterligare 1938 bad hon brevledes den svenske förläggaren Karl Otto Bonnier, som hon hade haft kontakt med ända sedan sekelskiftet, om hjälp. Samma år bad en av Marie Franzos´ väninnor Bonnier om finansiellt stöd så att hon kan flytta från Wien till Schweiz.

Bonnier agerade dels med att sända Marie Franzos en check på 500 kronor, dels med att be några av de svenska författare vars verk Franzos översatt att hjälpa till. Detta ledde bland annat till ett bidrag från Fredrik Böök, att Per Hallström utverkade ett årligt stöd till Franzos från Svenska Akademien och ett stöd på 50 kronor årligen från Hjalmar Söderberg.

I ett brev till Karl Otto Bonnier skrev Söderberg att han givetvis ville hjälpa Marie Franzos. ”Sedan omkring 40 år har jag brukat sända Mizi Franzos en nyårshälsning och hade också tänkt på att göra det nu, men tvekade av fruktan att därmed förorsaka henne något ytterligare ont. Mitt namn är visserligen okänt (eller glömt) i Tyskland, men det står på en svart lista hos statspolisen.”

Marie Franzos tackade i ett brev till Söderberg den 29 juni 1939 för hans stöd. Hon skrev att hon var tacksam för att ”det förunnades mig att vara Eder översättarinna, och för att få göra Eder av mig så högt beundrade skapelser tillgängliga för andra beundrare av dylik fin, subtil konst”. Efter ekonomiska garantier från Karl Otto Bonnier gav svenska UD våren 1941 Marie Franzos tillstånd att bosätta sig i Sverige, men hennes hälsa försämrades under sommaren. Hon avled i början av augusti 1941. Karl Otto Bonnier hade avlidit i slutet av maj samma år och Hjalmar Söderberg dog den 14 oktober.

Giada Brighi konstaterade avslutningsvis att vi inte vet om Hjalmar Söderberg blev informerad som att hans översättarinna avlidit i Wien.

”På ett visst sätt kan vi säga att deras [Bonniers, Söderbergs och Franzos] öden förenades också genom att de alla tre avlider 1941 och lämnar en värld där nazisterna verkar ta överhand. Ingen av dem kommer att uppleva nazismens nedgång och nederlag vid slutet av andra världskriget.”

Kurt Mälarstedt

Giada Brighi talade om Hjalmar Söderberg (i bakgrunden) och hans översättare Marie Franzos.

Kalendarium för våren 2019

Söderbergsällskapets årsmöte hölls lördagen den 26 januari i Svenska Akademiens högtidssal, Börshuset, ingång Källargränd 4. Kai Attorps och Kurt Mälarstedt lämnade styrelsen och Carl Lindgren och Lars Sjöstrand valdes in. Den senare valdes vid den nya styrelsens konstituerande sammanträde till vice ordförande. Efter årsmötesförhandlingarna höll Giada Brighi ett föredrag med titeln ”I nazismens skugga – Hjalmar Söderbergs stöd till sin judiska översättare Marie Franzos”. Giada Brighi är doktorand och arbetar med en avhandling om Marie Franzos och hennes verksamhet. Efter föredraget samlades ett stort antal medlemmar till middag på restaurant Café Misteln.

Lördagen den 9 mars kl 13:00. Föredrag av Gunnar Traumann över titeln ”Hjalmar Söderbergs Gertrud – om ironi, musik och själva namnet”.  Gunnar Trauman, som är pensionerad gymnasielektor från Lund, kommer också att visa några av sina verk av Hjalmar Söderberg med dedikationer från författaren. Östermalms föreningsråd, samlingssal 1, Fältöversten. Valhallavägen 148.

Lördagen den 13 april kl 13:00. Sällskapets förre ordförande Nils O. Sjöstrand leder en stadsvandring i Martin Bircks fotspår. Information om mötesplats mm kommer att publiceras här på hemsidan i god tid före vandringen.

Lördagen den11 maj. Konstnären Bengt Olows affisch med anledning av 150 års-jubileet av Hjalmar Söderbergs födelse presenteras och försäljes. På programmets står också auktion av de verk av och om Hjalmar Söderberg som sällskapets medlem Lars Tegner donerat.

Med anledning av 150 årsjubileet 2019 av Hjalmar Söderbergs födelse planeras flera andra aktiviteter som ännu inte är helt klara. Men reservera redan nu onsdagen den 8 maj kl 18:00 för ett evenemang på Stadsbiblioteket, Sveavägen kring Söderbergs roman Doktor Glas. Detaljer om detta kommer att publiceras här på hemsidan.

Fredagen den 6 september planerar vi ett möte på Hasselbacken med föredrag samt lunch. Vidare finns planer på ett program på Thielska galleriet under samt förhoppningsvis ett program tillsammans med Svenska Akademien med anledning av 150-årsjubileet.

Jag uppmanar alla att regelbundet bevaka vår hemsida för information om nyheter och eventuella ändringar i programmet. Jag måste också återigen upprepa att det är mycket väsentlig att alla medlemmar uppger sin epostadress till tore@hamnegard.se så att kommande kallelser och utskick kan ske via epost för att reducera sällskapets kostnader. 

Gustaf Neander, sällskapets ordförande

Om Hjalmar Söderbergs noveller i Parnass

”Novellen lever” var temat för tidskriften Parnass nummer 4, 2018. Där skrev Söderbergsällskapets förre ordförande Nils O. Sjöstrand om Hjalmar Söderbergs novellkonst. Hans artikel återges här.

Hjalmar Söderberg –– det lilla formatets mästare

Hjalmar Söderberg föddes i Stockholm 1869. Nästa år blir det 150 års jubileum. Han dog i det av tyskarna ockuperade Köpenhamn 1941.

Stockholm, i synnerhet staden under Oscar II:s regeringstid, är plats och miljö för händelserna i många av hans noveller. Men även Köpenhamn, Hamburg, Leipzig, München, Paris, Visby, Växjö, Värmland, Drottningholm, Haga och Skärgården får bilda miljö. Härtill kommer historiska och fiktiva miljöer. Söderberg är inte alls så stockholmsbunden och urbant fixerad som ofta påstås. Under hans levnad uppskattades novellerna genomgående mera än hans andra verk. Han kallades ”det lilla formatets mästare”. Även utomlands uppskattades novellkonsten tidigt. ”Pälsen” (1897), var länge hans mest översatta verk.

Nästan alla novellerna skrev Hjalmar Söderberg för dagspress, tidskrifter, kalendrar och jultidningar. Formen växlar från ett kort koncist paradnummer som ”Kyssen” (1901) till en miniatyrroman som ”Aprilviolerna” (1922). De flesta återutgavs sedan i samlingarna: Historietter (1898), Främlingarna (1903), Det mörknar öfver vägen (1907), Den talangfulla draken (1913) och Resan till Rom (1929). I de fyra senare ingår en nyskriven novell, som ger namn åt samlingen. Hans sista noveller återutgavs i den postuma Sista boken (1942). Endast den och Historietter har senare utkommit i oförändrat skick. Andra noveller återfinns i samlingsverkens novelldelar (Samtidsnoveller 1921,1978, Forntid och saga 1921,1943, 1978, Äldre samtidsnoveller, Yngre Samtidsnoveller och Ur glömskan 1943).
Läs mer

Höstens program 2018

Söndagen den 19 augusti deltog Söderbergsällskapet i Världens längsta bokbord i Stockholm. Arrangemanget skedde i år i ny regi. Vårt bord var placerat vid gången mellan Drottninggatan och Norra latin. Många besökte oss och försäljningen täckte kostnaderna för deltagandet samt gav ett överskott.

1-2 september genomförde sällskapet en resa till Visby. Första dagen var det guidad stadsvandring och därefter talade sällskapets förre ordförande Nils O. Sjöstrand om Hjalmar Söderberg och Visby på Almedalsbiblioteket i en fullsatt sal. Söderberg var i Visby två gånger, första gången sommaren 1891, vilket gav upphov till skissen ”Från havet”, och andra gången 1905. Sannolikt var de två veckorna i Visby i början av september 1905 en ”efterkur” för hustrun Märta, som med Hjalmar hade vistats flera veckor tidigare på kurorten Ragunda. Läkarna brukade nämligen rekommendera att en vistelse vid en kurort inne i landet skulle avslutas med en efterkur vid en havskurort och Visby hade en berömd ”Hafsbadinrättning och vattenkuranstalt”. Hjalmar skulle skriva färdigt Doktor Glas men blev klar med romanen först 23 september. Den var egentligen inte färdig då, ty betydande tillägg infördes vid korrekturläsningen i november. Dagen avslutades med gemensam middag på Donners Brasseri.

Andra dagen besöktes BDW:s (De Badande Wännernas) Botaniska trädgård, som visades av dess förre föreståndare, trädgårdsmästaren Lasse Petterson. Därefter guidad visning av Gotlands fornsal och lunch och fri hemfärd.

Lördagen den 22 september presenterade docent Gunnar Syhrén sin bok Den landsflyktige stockholmaren: Hjalmar Söderberg och Danmark (Gidlunds 2018) under rubriken Alla har ju talang där nere. Sällskapets förre ordförande Nils O. Sjöstrand medverkade.

Docent Gunnar Syhrén, tidigare svensk lektor vid Köpenhamns universitet, är vid det här laget välkänd för sällskapets medlemmar. Han har tidigare hållit flera föredrag om danska författare och Hjalmar Söderberg, bland annat vid årsmötet i januari då han talade om H. C. Andersen och Hjalmar Söderberg. Hans nyutkomna bok handlar om Hjalmar Söderbergs danska influenser, inställning till samtida danska författare och hans liv i Danmark.

28-30 september deltog sällskapet i Bokmässan i Göteborg. Liksom de två senaste åren delade vi monter med Strindbergssällskapet och Per Anders Fogelströms Vänner.

Den 28 september talade sällskapets förre ordförande Nils O Sjöstrand om Hjalmar Söderberg och vår tid på De Litterära Sällskapens scen.

Vid det senaste sekelskiftet var Söderberg tillsammans med August Strindberg och Selma Lagerlöf de enda författare som var verksamma 100 år tidigare som fortfarande lästes, konstaterade Nils Sjöstrand. Förra året beskrevs han av en ledarskribent i Dagens Nyheter som ”en man för vår tid”. Söderbergs popularitet förklaras och har alltid till stor del förklarats av hans klara, moderna språk. Att han nu blivit ännu mer läst och uppskattad kan till stor del också förklaras av samhällets sekularisering, hävdade Sjöstrand. För hundra år sedan, och senare, riktades ofta en viss kritik mot innehållet i Söderbergs romaner och noveller. Numera uppskattas han allmänt oftast inte bara för sitt språk utan också för det ofta religionskritiska innehållet i sina verk.

Den 29 september presenterade Nils O Sjöstrand och docent Gunnar Syhrén på samma scen den senares nyutkomna bok Den landsflyktige stockholmaren: Hjalmar Söderberg och Danmark.

Den 13 oktober ledde sällskapets förre ordförande Nils O. Sjöstrand inte bara en utan två Stockholmsvandringar i doktor Glas fotspår. Anledningen till att det blev två vandringar var en felaktig uppgift här på hemsidan om att vandringen skulle inledas kl 13 medan den i själva verket enligt planen skulle inledas kl 10, vilket hade meddelats i utskicket per post till medlemmarna. Vandringsledaren förde sammanlagt ett 30-tal deltagare till platser i Stockholm som nämns i Doktor Glas, bland annat Vasabron, där doktorn mötte pastor Gregorius på Vasabron, Klara kyrkogård, intill vilken doktorn hade sin bostad, Kungsträdgården, där vattenbutiken där doktorn erbjöd pastorn det ödesdigra pillret, och Grand hotell, på vars uteservering Glas sitter under de varma sommarkvällarna, och vandrar till Skeppsholmen, där läkaren har sitt avgörande möte med fru Gregorius.

Dubbelprogrammet lördagen den 10 november inleddes med att sällskapets medlem Hyben Soya-Helander berättade om ett personligt möte med Hjalmar Söderberg i Köpenhamn i slutet av 1930-talet. Hon ”gick på byen” tillsammans med sin far, som var författare, då de mötte Söderberg. Hennes far uppmanade henne att hälsa ordentligt samt niga, vilket hon inte brukade göra. Hon gjorde som fadern sagt men minns inga detaljer om vad de två författarna talade om. Hennes reflektioner om Söderbergs och August Strindbergs kvinnosyn ledde till en intressant och givande diskussion. Programmet avslutades med att antikvariatsbokhandlaren Peter Bodén presenterad några brev från Hjalmar Söderberg samt några böcker som tillhörten Söderberg, bland annat några vackra volymer av Dantes Divina Commedia och några verk av Sigfrid Siewerts med dedikation till Söderberg.

Märta Söderberg – offret ingen ville befatta sig med

Med utgångspunkt i ett tidigare okänt brev har  Jesper Högström, som förra året gav ut sin hyllade biografi Lusten och ensamheten över Hjalmar Söderberg, skrivit en klargörande och nyanserad artikel i Dagens Nyheter om Märta Söderbergs tragiska livsöde. Artikeln publicerades den 15 juli, 2018. Här en länk till artikeln: https://www.dn.se/kultur-noje/marta-soderberg-offret-ingen-ville-befatta-sig-med/?print=true. I augusti kom Lusten och ensamheten ut i storpocketupplaga på Weyler förlag, kompletterad med utförligt extramaterial, litteraturförteckning, hänvisningar och kommentarer.

Och här artikeln i klarskrift:

Märta Söderberg – offret ingen ville befatta sig med

I ett hittills okänt brev skriver Dora Söderberg, dotter till Hjalmar och Märta, om ett smärtsamt besök hos mamman på sinnessjukhuset 1920. Där hade Märta placerats på dunkla grunder och utan att någon lyfte ett finger för att hjälpa henne. DN:s Jesper Högström, som förra året kom ut med Hjalmar Söderberg-biografin ”Lusten 0ch ensamheten” skildrar den tragiska historien.

Läs mer

Viktig information till Söderbergsällskapets medlemmar

Vi har under alla år i Söderbergsällskapet skickat ut information om kommande aktiviteter per post. Efter att portot höjts och kostnaderna för tryck och utskick successivt höjts har styrelsen beslutat att kommande information om möten och andra aktiviteter skall skickas via e-post. Det är därför mycket viktigt att de medlemmar som inte tidigare meddelat sin epostadress eller som ändrat epostadress gör det till sällskapets skattmästare Tore Hamnegård,  hamnegard@me.com.

Till de medlemmar som inte har e-mailadress kommer utskicken även i fortsättningen att ske per post. I detta sammanhang vill jag också påpeka att Sällskapets ekonomi är mycket skral och det är därför viktigt att alla betalar sin medlemsavgift.  De som inte betalat medlemsavgiften uppmanas att betala den på sällskapets plusgirokonto nr 20 69 37 – 5. Avgiften är för enskild medlem är 175:-, för par 300:- och för medlem under 25 år 50:-. Fortsättningsvis kommer utskick bara ske till betalande medlemmar. Jag rekommendera alla medlemmar att regelbundet gå in på Söderbergsällskapets hemsida för information om nyheter och eventuella ändringar i programmen.

2019 är det 150 år sedan Hjalmar Söderberg föddes. Det är alltså ett verkligt märkesår i svensk litteratur. Och det ska vi uppmärksamma. Planeringen för att fira Hjalmar Söderberg 150 år är i full gång. Seminarier, stadsvandringar, föredrag och förhoppningsvis ytterligare en resa i Hjalmar Söderbergs spår kommer att avlösa varandra om vi lyckas i vårt uppsåt. Lägg därtill en riktigt festlig lunch på Hasselbacken dit självfallet alla medlemmar är välkomna!

Som du förstår spänner vi bågen rejält inför 2019. Därför är det av yttersta vikt att vi får stöd från många nya och tidigare medlemmar. Vi hoppas att vi kan räkna med ditt bidrag till Söderbergsällskapet även i fortsättningen.

Gustaf Neander, ordförande

Fond i Nils O. Sjöstrands namn

Vid vårt senaste årsmöte i januari 2018 då Nils Sjöstrand avgick som ordförande i Söderbergsällskapet efter 18 år beslöt årsmötet att inrätta en fond i hans namn. Nils har under sin ordförandetid varit oerhört engagerad i Söderbergsällskapets verksamhet. Han har ur sin enorma kunskapsbank förmedlat fantastisk information om Hjalmar Söderberg. Han har skrivit egna verk om Söderberg och varit redaktör för samlingsvolymer om Söderberg. Han har lagt ner ett gigantiskt arbete på att granska, kommentera och redigera den pågående utgivningen av Samlade skrifter. Vidare har han lett ett otal Stockholms- och kyrkogårdsvandringar där vi fått ta del av all den Söderbergs- och Stockholmskunskap han besitter. Detta är bara några exempel på allt det Nils Sjöstrand bidragit med till att sprida kunskap om Hjalmar Söderberg och allt det personliga engagemang han lagt ned på Söderbergsällskapet. Som ett uttryck för vår tacksamhet gentemot Nils vädjar jag till alla medlemmar att frikostigt bidra till denna fond genom att sätt i pengar på Söderbergsällskapets plusgiro 20 69 37-5. Märk talongen Nils O. Sjöstrands fond.

Gustaf Neander, ordförande

Vårens program 2018

Lördag 13 januari höll Söderbergsällskapets årsmöte i Svenska Akademiens högtidssal i Börshuset i Gamla Stan i Stockholm och valde en ny ordförande, se nedan. Efter årsmötesförhandlingarna höll Gunnar Syréhn ett föredrag om Hjalmar Söderberg och H C Andersen. Gunnar Syréhn är docent i litteraturvetenskap och har föreläst flera gånger tidigare för Sällskapet. Efter en flerårig verksamhet som svensk lektor vid Köpenhamns universitet har han de senaste åren ägnat sig åt författarskap. Ett stort arbete om Hjalmar Söderberg och Danmark väntar nu på tryckning. H. C. Andersen kom att få stor betydelse för Hjalmar Söderberg. Efter programmet samlades många av deltagarna till middag i Restaurang Café Misteln, Stortorget 22.

Lördag 24 februari kl 13-17, visades två filmatiseringar av Doktor Glas i salong Mauritz, Filmhuset. Först visades Rune Carlstens version från 1942 med Georg Rydeberg (Dr Glas), Irma Christenson (Helga Gregorius) och  Rune Carlsten (Pastor Gregorius). Rune Carlsten (1890-1970), som i ungdomen studerade humaniora vid Stockholms högskola, hade en lång och framgångsrik karriär som skådespelare och regissör inom film och teater, bl a som 1:e regissör vid Dramaten, när han på 1940-talet regisserade filmerna Doktor Glas och Den allvarsamma leken, byggda på hans manus efter svärfaderns romaner. ”Filmören-regissören”, som Carlsten kallar sig själv på Sällskapets manusexemplar, var gift med Hjalmar Söderbergs dotter skådespelerskan Dora Söderberg.

Därefter visades Mai Zetterlings version från 1968 med Per Oscarsson (Dr Glas), Lone Hertz (Helga Gregorius) och Ulf Palme (Pastor Gregorius). Mai Zetterling (1925-1994) började som skådespelare och fick sitt genombrott i Hets 1944.  Hon flyttade till England och kom senare att verka som filmregissör. Hennes mest omtalade film var Älskande par 1962. Hennes filmer väckte genomgående hetsig kritik från en huvudsakligen manlig kritikerkår och hon var då en av få kvinnliga filmskapare.

Filmerna introducerades av sällskapets ordförande Nils O. Sjöstrand, som också ledde en livlig diskussion om filmerna.

Lördag 28 april:  Lusten och ensamheten – ett andra möte.  Jesper Högström , författare, översättare och kritiker, framför allt i Dagens Nyheter, presenterade  Lusten och Ensamheten, sin biografi över Hjalmar Söderberg för Sällskapet den 9 september 2017. Då hade få medlemmar läst den. Många hade därför bett om ett andra möte med Jesper Högström sedan de nu läst den mycket uppmärksammade biografin, som inom kort också utkommer i pocketupplaga. Sällskapets ordförande Nils O. Sjöstrand var moderator vid mötet om boken, som är ett storverk på över 500 sidor, den första mera omfattande Söderbergbiografin sedan sällskapets grundare Bure Holmbäcks biografi kom ut för trettio år sedan. Högströms verk har en annorlunda karaktär och belyser åtskilliga andra saker än denna Holmbäcks biografi. Högströms biografi bygger på närläsning av Söderbergs verk och brev, men också på grundlig research om författarens vänkrets och om den sociala och politiska verklighet som Söderberg levde i, framför allt i Stockholm kring sekelskiftet.

_ Jag ville berätta om den levande människan Hjalmar Söderberg bakom författaren, skildra honom i en sammanhängande berättelse, sade Jesper Högström i samtalet med Nils O. Sjöstrand. Skolåren präglade Hjalmar Söderberg, påpekade Högström, som också tyckte att han kände igen sig själv i den unge Söderberg. ”Man blir den människa man är i skolåldern, i samspelet med likasinnade.”

_ Jag insåg att min generation inte känner till den litterära och sociala miljö som präglade Söderberg lika bra som en äldre generation. Därför bestämde jag mig för att berätta om dessa miljöer med mina egna ord, se dem med egna ögon.

Idén att skriva en biografi om Hjalmar Söderberg växte fram dels ur faktum att Jesper Högström alltid älskat Söderbergs författarskap, dels att hans förläggare uppmuntrade honom att skriva en biografi i anglosaxisk stil, en ”life and letters”.

I slutet av sitt framträdande avslöjade Jesper Högström också någonting som hittills varit okänt för litteraturvetare och andra som intresserat sig för Hjalmar Söderberg och hans författarskap. När han under arbetet med sin biografi läste igenom Söderbergs brev till vänner och bekanta noterade han att Söderberg 1908 i många av dessa uttryckte sig uppseendeväckande ilsket om Per Hallströms drama Erotikon, som detta år utkom i bokform. Dramat var på sin tid uppmärksammat och uppskattat men är idag i stort sett bortglömt, med en viss rätt.

Högström valde att låta saken bero – men för några månader sedan läste han ändå Hallströms drama – och förstod varför Söderberg hade blivit så ilsken. Han kände sig helt enkelt träffad av Hallströms drama. Om detta berättade Jesper Högström mer detaljerat i en artikel i Dagens Nyheter den 5 maj. Här en länk till denna artikel: https://www.dn.se/arkiv/kultur/forfattaren-som-spion-bakom-karlekens-mask/.

 

Jespers bok

Lördag 26 maj ledde Sällskapets förre  ordförande Nils O. Sjöstrand en  Stockholmsvandring med Arvid Stjärnblom och Lydia Stille med start på  Johannes kyrkogård. Vandringen gick till platser som nämns i Den Allvarsamma leken; belysande texter uppläses och stadens förändringar sedan romanens tid berördes. Vandringen avslutades på Djurgården.

 

Ny ordförande

Vid Söderbergsällskapets årsmöte lördagen den 13 januari lämnade Nils O. Sjöstrand  efter 18 år ordförandeskapet, som han tog över år 2000 efter sällskapets förste ordförande, tillika dess grundare Bure Holmbäck. Till ny ordförande valdes Gustaf Neander, som liksom Nils O. Sjöstrand är medicinare och som i många år verkat som ortoped vid Danderyds sjukhus. Gustaf Neander har varit medlem i sällskapet sedan det grundades 1985. Hans intresse för Hjalmar Söderberg grundades redan under gymnasietiden i Norra Latin, där hans lärare i svenska var Sten Rein, som 1962 disputerade på Hjalmar Söderbergs drama Gertrud. Gustaf Neander gjorde ett specialarbete om Söderberg och kompletterade senare Herbert Friedländers bibliografi  om Söderberg.

Gustaf Neander hyllade i ett kort tal sin företrädare för hans outtröttliga  arbete som sällskapets ordförande och hans förmåga och generositet att alltid dela med sig av sina encyklopediska kunskaper inte bara om Hjalmar Söderberg och hans verk utan också om mycket annat, inte minst Stockholmiana.

På förslag av den nye ordföranden utsåg årsmötet Nils O. Sjöstrand till hedersmedlem i sällskapet. En fond har upprättats i Nils O. Sjöstrands namn för att stödja den fortsatta utgivningen av Hjalmar Söderbergs Samlade Skrifter. Sällskapets medlemmar och andra intresserade kan bidra  till fonden på sällskapets plusgirokonto 20 69 37 – 5.

IMG_8681Nils O. Sjöstrand, Hjalmar Söderberg, Gustaf Neander.