Vårens program 2018

Lördag 13 januari kl 16.30. Söderbergsällskapets årsmöte hålls i Svenska Akademiens högtidssal i Börshuset i Gamla Stan i Stockholm, ingång Källargränd 4. Efter årsmötesförhandlingarna håller Gunnar Syréhn ett föredrag om Hjalmar Söderberg och H C Andersen. Gunnar Syréhn är docent i litteraturvetenskap och har föreläst flera gånger tidigare för Sällskapet. Efter en flerårig verksamhet som svensk lektor vid Köpenhamns universitet har han de senaste åren ägnat sig åt författarskap. Ett stort arbete om Hjalmar Söderberg och Danmark väntar nu på tryckning. H. C. Andersen kom att få stor betydelse för Hjalmar Söderberg.

Efter programmet middag i Restaurang Café Misteln, Stortorget 22. Menyalternativ: laxfilé, grillad entrecote, fläskfilémedaljonger eller vegetarisk rätt. Kaffe eller te och kaka. Pris 295:-. Dryck förutom vanligt vatten beställes och betalas separat vid bordet. Anmälan (antal personer, menyalternativ) insändes till Sällskapets klubbmästare Gerd Hamnegård, Salstavägen 1, 191 35  Sollentuna, alt. epost gerd@hamnegard.se, henne tillhanda senast den 29 januari. OBS För att anmälan skall gälla måste avgiften finnas på Sällskapets plusgirokonto 20 69 37 – 5 senast tisdagen 2 januari! 

Lördag 24 februari kl 13-17. Filmvisning: Doktor Glas x 2 i salong Mauritz, Filmhuset, Borgvägen 5.

1. Rune Carlstens film från 1942. I rollerna Georg Rydeberg (Dr Glas), Irma Christenson (Helga Gregorius) och  Rune Carlsten (Pastor Gregorius). Rune Carlsten (1890-1970), som i ungdomen studerade humaniora vid Stockholms högskola, hade en lång och framgångsrik karriär som skådespelare och regissör inom film och teater, bl a som 1:e regissör vid Dramaten, när han på 1940-talet regisserade filmerna Doktor Glas och Den allvarsamma leken, byggda på hans manus efter svärfaderns romaner. ”Filmören-regissören”, som Carlsten kallar sig själv på Sällskapets manusexemplar, var gift med Hjalmar Söderbergs dotter skådespelerskan Dora Söderberg.

2. Mai Zetterlings film från 1968. I rollerna Per Oscarsson (Dr Glas), Lone Hertz (Helga Gregorius) och Ulf Palme (Pastor Gregorius). Mai Zetterling (1925-1994) började som skådespelare och fick sitt genombrott i Hets 1944.  Hon flyttade till England och kom senare att verka som filmregissör. Hennes mest omtalade film var Älskande par 1962. Hennes filmer väckte genomgående hetsig kritik från en huvudsakligen manlig kritikerkår och hon var då en av få kvinnliga filmskapare.

Filmerna introduceras av sällskapets ordförande Nils O. Sjöstrand, som också leder meningsutbyte med publiken. 100 kr per person. Tag gärna med gäster! Meddela Nils O. Sjöstrand per post Tre Liljor 5 B, 113 44 Stockholm eller per epost nils.sjostrand@ki.se senast den 20 februari om ni vill delta i måltid efter föreställningarna.

Lördag 28 april kl 13.00 i Samlingssal 1, Östermalms föreningsråd, Valhallavägen 148. Lusten och ensamheten – ett andra möte.  Jesper Högström presenterade  Lusten och Ensamheten, sin biografi över Hjalmar Söderberg för Sällskapet den 9 september 2017. Då hade få medlemmar läst den. Många har därför bett om ett andra möte med Jesper Högström sedan de nu läst den mycket uppmärksammade biografin, som inom kort också utkommer i pocketupplaga. Sällskapets ordförande Nils O. Sjöstrand är moderator. Boken är ett storverk på över 500 sidor, den första mera omfattande Söderbergbiografin sedan sällskapets grundare Bure Holmbäcks biografi kom ut för trettio år sedan. Högströms verk har en annorlunda karaktär och belyser åtskilliga andra saker än denna biografi. Jesper Högström är författare, översättare och kritiker, framför allt i Dagens Nyheter. Hans biografi bygger på närläsning av Söderbergs verk och brev, men också på grundlig research om författarens vänkrets och om den sociala och politiska verklighet som Söderberg levde i, framför allt i Stockholm kring sekelskiftet.

Jespers bok

I samband med mötet sker försäljning av boken. Priset för Sällskapets medlemmar är 200 kr. Vi har inte i förväg arrangerat för gemensam måltid. Vi kommer dock försöka arrangera något för dem, som anmäler sig per post eller epost till Nils O. Sjöstrand, adresser som ovan.

Lördag 26 maj kl 10. Stockholmsvandring med Arvid Stjärnblom och Lydia Stille under ledning av Sällskapets ordförande Nils O. Sjöstrand. Samling på Johannes kyrkogård, vid trappan till kyrkans huvudport. Vandringen går till platser som nämns i Den Allvarsamma leken; belysande texter uppläses och stadens förändringar sedan romanens tid berörs. Vi  startar vid Johannes kyrka och går mot City, Klarakvarteren och Kungsträdgården samt avslutar vandringen på Djurgården. Medtag SL-kort eller annat betalningsmedel för resor med SL. Meddela deltagande till ordföranden senast torsdagen den 24 maj per post eller epost enligt adresser ovan. Medtag gärna gäster. Anmälan är inte bindande, den fyller bara en praktisk funktion om programmet måste inställas eller förändras på något sätt.

 

Höstprogrammet 2017

Söndag 27 augusti. Utflykt till Strängnäs och Mariefred. I Den allvarsamma leken far Arvid Stjärnblom och Lydia Stille en pingstafton till Strängnäs. De tar in på hotell, vandrar i staden samt besöker Domkyrkan på pingstdagen och bevistar Högmässan, där en vördnadsvärd gammal präst, kanske biskopen, lägger ut episteltextens ord om Den Helige Andes utgjutelse över lärjungarna och dessas tungomålstalande (Apg 2:1–11). (Den allvarsamma leken, Kap. IV, ”Mig får du älska på hedniskt vis”, avsnitt 6, ”Det blev en blommande och ljuvlig juni.”). Själv hade Hjalmar Söderberg vistats i Strängnäs i jan 1907 på ett ”sjukhem”; officiellt för att dämpa sina rökvanor. Huset står ännu kvar.

Omkring 30 personer deltog i utflykten, som inleddes med ett besök i det gamla biblioteket i domkyrkan. Vi deltog däremot inte i högmässan denna söndag utan vandrade i stället runt kyrkan och besökte bland annat det ”sjukhem” där Söderberg tillbringade några veckor i januari 1907 innan han återvände till Stockholm för att övervara premiären på Gertrud på Dramaten.

IMG_7707 ”Sjukhemmet” i dag, besökt av sällskapet.

Efter lunch reste sällskapet till Mariefred, där Kurt Tucholskys grav besöktes före hemresan till Stockholm med ångbåten Mariefred.

 

Lördag 9 september presenterade Jesper Högström sin nyskrivna biografi över Hjalmar Söderberg, Lusten och ensamheten inför ett välbesökt möte i Östermalms Föreningsråd, Valhallavägen 48, Stockholm. I presentationen deltog förläggaren Svante Weyler och sällskapets ordförande Nils O. Sjöstrand.

 

Torsdag 28 september – Söndag 1 oktober. Söderbergsällskapet deltog i Bokmässan i Göteborg och delade liksom förra året monter med Strindbergssällskapet och Sällskapet Per Anders Fogelströms Vänner. Sällskapets ordförande Nils O. Sjöstrand höll ett föredrag om Hjalmar Söderberg som kulturjournalist med utgångspunkt från de nyutgivna volymerna i Samlade Skrifter, Litteratur och litteratörer, 1 och 2 torsdagen den 28 september på DELS´ scen.

Jesper Högström gästade vid två tillfällen under mässan sällskapets monter för samtal om och signering av sin nyutkomna biografi över Hjalmar Söderberg, Lusten och ensamheten. 

IMG_7933

Ordförande Nils O Sjöstrand och Söderbergbiograf Jesper Högström.

 

Lördag 7 oktober kl 10.00. Sällskapets ordförande Nils O. Sjöstrand ledde i regn och kyla en vandring på Norra begravningsplatsen, området kring Norra kapellet och Lindhagens kulle, samt Solna kyrkogård och läste anknytande texter ur Hjalmar Söderbergs verk. Ett stort antal gravar med anknytning till Hjalmar Söderbergs verk, tidsepok och miljö besöktes.

 

Lördag 18 november kl 13.00.  Sällskapets ordförande Nils O. Sjöstrand avslutade höstens program genom att berättad om Hjalmar Söderbergs och dagens Stockholm, en jämförande presentation, i Samlingssal 1, Östermalms Föreningsråd, i Fältöversten i Stockholm.

 

”Doktor Glas” på Dramaten, i Göteborg, i Köpenhamn

Doktor Glas tycks aldrig upphöra att fascinera. Den 16 september förra året hade Krister Henriksson nypremiär på Dramaten på sin hyllade version, som bygger på Allan Edwalls bearbetning av Hjalmar Söderbergs roman och som Henriksson gav första gången för elva år sedan på Vasateatern. Sedan dess har han turnerat med den i Riksteaterns regi, i Finland, gett den på Dramaten och spelat den i London, på svenska. Den nya versionen är något nedtonad och försedd med en helt ny scenografi. Föreställningarna på Dramaten hösten 2016 gick för utsålda hus. Den gavs på nytt den 2, 3 och 4 juni 2017 och med åtta föreställningar den 3-13 augusti.

Och inte nog med det. Under maj gästspelade Henriksson med sin uppsättning på Göteborgs Stadsteater i fem föreställningar och den 10 och 11 juni gav han den på svenska med engelsk text på Skuespilhuset i Köpenhamn i samband med teaterfestivalen CPH Stage. Till yttermera visso reser Krister Henriksson under 2018 till Kanada med föreställningen.

I och med att han själv har blivit elva år äldre sedan han första gången gav föreställningen har hans tolkning förändrats, säger Krister Henriksson i en intervju i tidningen Norra Skåne.

_ Det blir mer som ett minne jag berättar. Det var det från början också men då gick jag in i historien på ett annat sätt. Den dimensionen, minnet, poängteras starkare.

 

Vårens program 2017

Lördag 21 januari hölls Årsmöte i Svenska Akademiens högtidssal, Börshuset i Gamla stan.  Efter sedvanliga årsmötesförhandlingar höll fil dr Martina Björk ett föredrag om ”Hjalmar Söderberg, Horatius och Lydia”. Därefter åt en stor del av årsmötets deltagare middag i Restaurang Café Mistelns valv, Stortorget 22.

TEXTEN till Martina Björks föredrag ligger under fliken Texter.

Lördag 18 februari. Filmvisning: Den allvarsamma leken x2. Med anledning av Pernilla Augusts färska filmtolkning av Hjalmar Söderbergs roman Den allvarsamma leken (1912) visade sällskapet de två tidigare filmatiseringarna av samma roman. Först Rune Carlstens film från 1945 med bl a Viveca Lindfors (Lydia Stille), Olof Widgren (Arvid Stjärnblom), Eva Dahlbeck (Dagmar Randel) och Ulf Palme (Ture Törne). Rune Carlsten (1890-1970) studerade i ungdomen humaniora vid Stockholms högskola och hade därefter en lång och framgångsrik karriär som skådespelare och regissör inom film och teater, bl a som 1:e regissör vid Dramaten. På 1940-talet regisserade han filmerna Doktor Glas och Den allvarsamma leken på manus efter svärfaderns romaner. ”Filmören-regissören”, som Carlsten kallar sig själv på Sällskapets manusexemplar, var gift med Hjalmar Söderbergs dotter, skådespelerskan Dora Söderberg. Efter en paus visades Anja Breiens film från 1977 med bl a Lil Terselius (Lydia Stille), Stefan Ekman (Arvid Stjärnblom), Katarina Gustafsson (Dagmar Randel) och Allan Edwall (Markel). Den norska regissören Anja Breiens (f 1940) film gjordes i Sverige och blev mycket uppmärksammad. Hon är f ö känd för de satiriska Hustrur (1975) och Hustrur 10 år senare (1985).

Lördag 18 mars höll filosofie doktor Cecilia Lengefeld ett föredrag i samlingssalen, Östermalms föreningsråd i Fältöversten om Marie Franzos och spelet kring översättningar till tyska. Cecilia Lengefeld hör till våra i Köpenhamn boende medlemmar. Hon har särskilt intresserat sig för den österrikiska översättaren Marie ”Mitzi” Franzos (1870-1941), som ibland använde pseudonymen,”Francis Maro”, och turerna kring översättningarna till tyska. Översättaren hade en mer aktiv roll än vad som var brukligt i Sverige och var oftast den som kontaktade förlag och tidningar. Marie Franzos översatte många svenska författares verk till tyska. Bland de översatta fanns Selma Lagerlöf, Ellen Key, Gustaf af Geijerstam och Frank Heller som tidvis var populära inom det tysktalande språkområdet och då kunde det röra sig om stora summor. Men hon översatte även andra som Per Hallström, Oscar Levertin, Ludvig Nordström och Hjalmar Söderberg. Av den senares verk översatte Marie Franzos Förvillelser, Martin Bircks ungdom, Doktor Glas, Den allvarsamma leken, Gertrud (inte tryckt men väl spelad), Historietter och många andra noveller.

Lördag 20 maj presenterade Sällskapets ordförande Nils O Sjöstrand volymerna 11 och 12 (Litteratur och litteratörer del I och II) i serien Hjalmar Söderberg, Samlade Skrifter vid en sammankomst i Östermalms Föreningsråd. De två volymerna har redigerats av Bure Holmbäck, Nils O Sjöstrand och Björn Sahlin och innehåller Hjalmar Söderbergs litteraturkritik och författarpresentationer. Största delen av detta skriftställarskap kom till i slutet av 1890-talet och decenniet efter sekelskiftet. Stora delar av materialet har aldrig tidigare publicerats i bokform. De två volymerna ger en mycket god bild av Hjalmar Söderbergs litteraturuppfattningar och bedömningar av andra författare.

Vårprogrammet avslutades med två vandringar på Norra begravningsplatsen och Norra judiska begravningsplatsen under ledning av sällskapets ordförande Nils O Sjöstrand, som också läste anknytande texter ur Hjalmar Söderbergs verk.

Lördag 10 juni ägnades Norra begravningsplatsens yngre delar med  bl a Alban Keysers, Agnes von Krusenstjernas, David Sprengels, August Strindbergs och Gustaf Stridsbergs gravar samt andra gravar med anknytning till Hjalmar Söderbergs verk, tidsepok och miljö.

Söndag 11 juni besöktes gravar tillhöriga Söderbergs vän- och bekantskapskrets och gravar med anknytning till Förvillelser, Martin Bircks ungdom, Doktor Glas, Hjärtats oro, Den allvarsamma leken och novellerna En sommarsaga, Aprilviolerna och Resan till Rom. Förutom dessa gravar passerade deltagarna flera andra judiska kulturpersoners gravar. Efter besöket på den judiska begravningsplatsen besöktes vi Bo Bergmans och några andra Söderbergbekantas gravar samt några övriga kulturpersoners närbelägna gravar på Norra begravningsplatsen samt en vacker grav med anknytning till novellen Vox populi.

Parnass till rabatterat pris

Parnass, som ägs och ges ut av De litterära sällskapens samarbetsnämnd (Dels), har som många andra kulturtidskrifter ansträngd ekonomi och behöver stöd av sina läsare. Därför erbjuds nu medlemmar i Söderbergsällskapet och andra litterära sällskap att prenumera på tidskriften till rabatterat pris, 190 kr/år (ordinarie pris 220 kr). Om man prenumererar före årsskiftet får man som medlem dessutom det senaste numret gratis; det handlar om landsbygdsförfattare.

Tidskriften utkommer med fyra nummer per år. Varje nummer har ett tema, ofta en enskild författare, men innehåller också ytterligare artiklar om andra författare och litterära ämnen. Två tidigare nummer har ägnats Hjalmar Söderberg, nummer 1 1994 och nummer 3 2006. Dessa och andra tidigare nummer kan köpas via ett beställningsformulär på tidskriftens hemsida www.parnass.nu. Frågor kan ställas till någon av redaktörerna: Margareta Lilja-Svensson, margareta@parnass.nu, tel 070-564 1477 och Albert Herrans, albert@parnass.nu, tel  072-552 28 25

Söderbergstatyn åter hel

Nu är Hjalmar Söderberg-statyn i Humlegården åter komplett. Den vackra käpp som Söderberg bär i sin högra hand tillsammans med sin hatt pryds åter av en krycka i form av ett förgyllt ormhuvud. Kryckan bröts av och försvann i april i år, för andra gången. Första gången vandaliserades statyn på samma sätt i november 2010, bara några månader efter det att den invigdes

Statyn, som står på gräsmattan mellan Kungliga Biblioteket och Engelbrektsplan, är ett verk av konstnären Peter Linde och visar Söderberg i steget. Den tillkom på initiativ av Söderbergsällskapet, som finansierade statyn med hjälp av en insamling. Statyn invigdes i september 2010, då den överlämnades som en gåva till Stockholms stad.

Två månader senare vandaliserades statyn; okända gärningsmän bröt eller sågade av den krökta och förgyllda kryckan på käppen. Peter Linde ersatte kryckan med en starkare konstruktion, men i april i år försvann alltså även den. Den nya kryckan har liksom den tidigare gjutits på Herman Bergmans Konstgjuteri.

img_7490

”Gertrud” blir film igen

Hjalmar Söderbergs mest spelade drama, Gertrud (1907) ska än en gång bli film, den här gången med skådespelerskan Moa Gammel som regissör och kreativ producent. Hon skriver också manus tillsammans med författaren Karolina Ramqvist.

– Det var min idé, jag gjorde en modernisering av grundmanuset och nu skriver Karolina vidare med input från mig. Det är jättekul att jobba med Karolina, jag älskar hennes sätt att skriva och tolka kvinnliga karaktärer, säger Moa Gammel till Dagens Nyheter.

– Jag tackade ja, mycket för att jag tycker att Gertrud är en intressant och rolig karaktär att skildra, säger Karolina Ramqvist till SvT:s Kulturnyheterna.

Gertrud behåller sina karaktärsdrag från Söderbergs drama men flyttas i Ramqvists och Gammels version till Hollywood. Hon har förlorat ett barn när hon följer med sin man, som är tv-producent, till Los Angeles och börjar hänga i ett svenskt community.

– Den miljön känns så just nu. Svenskar som reser tillsammans med den här mediemiljön där tidens värderingar blir väldigt synliga, och kanske också lite löjliga, säger Karolina Ramqvist.
När filmen kommer bli klar kan hon inte svara på, men att den kommer bli av är enligt Ramqvist helt säkert. De arbetar just nu med finansieringen.

Vilka som kommer skådespela är inte heller klart. Men Karolina Ramqvist vet vem hon helst ser som Gertrud:

– Moa. Hon har det där som Gertrud har, en dragning till flera olika saker, ett sökande. Gertrud är en person som vill mycket, har filmroller, är före detta fotomodell, och hon vill också skriva. Rollen är som gjord för Moa även om hon själv säkert inte skulle säga det.

Gertrud filmades 1964 av den danske regissören Carl Dreyer, inspirerad av Sten Reins doktorsavhandling 1962, där Söderbergs älskarinna under åren 1902-06, Maria von Platen avslöjades som förebild för pjäsens titelperson. Ett år tidigare, 1963, gjorde regissören Bengt Lagerkvist en version för TV-teatern med Anita Björk som Gertrud. Ännu en TV-version gjordes 1999 med Ulla Gottlieb som regissör och Marie Richardson i titelrollen.

Söderberg på Thielska

Ett Hjalmar Söderberg-rum invigdes i mars 2014 på Thielska galleriet i Stockholm.

Hjalmar Söderberg var som bekant nära vän med bankiren och konstsamlaren Ernest Thiel och ofta gäst hos denne i hans palats på Blockhusudden, nuvarande Thielska galleriet. Det gästrum där Söderberg ofta övernattade har restaurerats efter en vattenskada. Det invigdes  i  samband med en visning av samlingarna av intendenten och museichefen Patrik Steorn.

I Söderbergrummet finns författarens skrivbord, som inköptes 1969 från en släkting till hans danska hustru Emilie. På väggen hänger Gerda Wallanders porträtt av honom från 1916 och fyra teckningar av hans hand: porträtt av hans far, hans faster samt två landskap. Däremot förvaras hans fickschackspel och några av hans brev till Thiel fortfarande i det så kallade arkivrummet på bottenvåningen.

Söderberg-Thielska2

Hjalmar Söderberg träffade Ernest Thiel på en bjudning hos Verner von Heidenstam och hans hustru i mellandagarna 1896. De blev snabbt vänner och i oktober följande år bjöd Thiel Söderberg på en resa till Paris. När de nådde Tyskland tvingades Thiel dock avbryta resan på grund av brådskande affärsangelägenheter, men Söderberg fortsatte ensam till den franska huvudstaden, på Thiels bekostnad.

Thiel stödde under lång tid Söderberg både praktiskt och ekonomiskt. Författaren bodde till exempel i Thiels hem under några perioder under arbetet både med Martin Bircks ungdom och Doktor Glas, och efter Söderbergs uppbrott från sitt äktenskap och flytt till Köpenhamn kunde han ibland placera sina tre barn på Thiels sommarställe i Neglinge, Saltsjöbaden. Söderberg uppgav i ett brev till Thiel några år in på 1900-talet att denne lånat honom sammanlagt över 10 000 kronor.

I Thiels palats på Blockhusudden, som stod färdigt 1907, träffade Söderberg ofta författare och konstnärer som Johannes V Jensen, Gustav Vigeland, Ferdinand Boberg, Marika Stiernstedt och Eugene Jansson.

Så här skildrar Marika Stiernstedt i sina memoarer Söderberg, som hon beskriver som oslagbart korrekt med ”en prydlighet som inte tillät några dammkorn på klädet”, i den thielska miljön:

”Han var utpräglad i varje tum, varje rörelse, litet långsam, inte så lite stel, cirklad som om äldre ämbetsmän hade varit hans förebild. Hans tal var lågmält. Med sin melodiska röst i svagt staccato uttryckte han sig inte ogärna i anekdotform. Vid riktigt gott humör sjöng han också. — Han satt där han satt, mycket lugnt, gärna hela kvällen på samma plats med en grogg intill sig och cigarren halvrökt, och vännerna lyssnade förtjust ifall hans klara, osvikligt rena tenor plötsligt svagt och svalt tonade fram i en romantisk melodi, en sentimental 1800-talsromans.

Då tycktes hans vanliga, lätta ironi eller självironi vika, då tillmätte han sig lite ferie, han drömde sig bort från det trista faktum att vår ungdom, vår ungdom ’rinner i droppar bort’ och att det Stockholm han kände och inom vilket han hittade – en ganska liten räjong – ohjälpligt måste komma att växa, svälla, och en dag bli oigenkännligt.”

Värden Ernest Thiel, som var en stark beundrare av den tyske filosofen Friedrich Nietzsche, gav i sina minnesanteckningar en lika uppskattande men också mörkare bild av Söderberg:

”Hans fina satir och kvicka skepsis tog allt som oftast hem spelet, då jag kom körande med Nietzsches grova artilleri i våra resonemang. — Dessemellan spelade vi passionerat schack med varandra. Jag, som annars alltid kröp i säng tidigt, kunde då sitta uppe halva nätterna, glömsk av tid och rum. Bågljuslamporna i galleriets glastak lyste som solar, det knäppte och knakade i väggarna bakom Munchs och Zorns mästerverk, medan ’bankdirektören’ och ’skriftställaren’ satt försjunkna i det ädla spelet. Han vid sitt whiskyglas, jag med min cigarr. Och betjänten Fredrik tassade tyst upp och ner för de blå mattorna i trappan, och väntade på att få gå och lägga sig.

När jag lagt mig satt Hjalle ensam kvar, med sin whisky och sina funderingar. Han drack mycket sådana nätter; och jag har aldrig kunnat fördra druckna människor. En gång fick han ett akut anfall av delirium. Han såg smådjävlar överallt, bakom möblerna och på tavlorna, och han förde ett sådant liv att jag måste skicka upp betjänten Fredrik för att mota honom i säng.

Vår vänskap blev bestående allt intill Hjalmar Söderbergs död. Vi spelade schack in i det sista, per korrespondens. Och då och då kom en bok från honom, eller en liten epistel med små funderingar om ett och annat i tiden.”

Att Hjalmar Söderberg tidvis kunde inta stora mängder whisky är väl belagt också av andra, säger Söderbergsällskapets ordförande Nils O Sjöstrand i en kommentar till Thiels uppgifter. Ingen annan stans talas dock om att Söderberg skulle ha haft delirium. Delerium tremens är ett mycket allvarligt tillstånd som knappast kureras med sänggående, varför det är föga sannolikt att Söderberg verkligen hade sådant, möjligen en alkoholhallucinos, men mest sannolikt är han denna gång bara var förvirrad i sitt rus.

Vänskapen mellan Thiel och Söderberg sattes på prov ibland, till exempel i samband med första världskriget – Ernest Thiel var till skillnad från Hjalmar Söderberg mycket tyskvänlig – men den bestod alltså ända till Söderbergs död 1941; Thiel gav ett handfast uttryck för den i sitt sista brev till Söderberg 1939, då han beskrev vänskapen som en av de verkliga ljuspunkterna i sitt liv. I brev till Herbert Friedländer berättade Söderbergs änka Emilie att Thiel var den vän i Sverige som stod Söderbergs hjärta närmast. Ernest Thiel avled 1947.

Den nära relationen mellan Söderberg och Thiel behandlas ingående av journalisten och författaren Lars Ragnar Forssberg i hans bok Ernest Thiel – pengar och passion, som kom ut hösten 2015. Vid sällskapets årsmöte i januari 2016 berättade Forssberg om vänskapen under titeln Hjalmar Söderberg och Ernest Thiel – en säregen kärlekshistoria. 

Kurt Mälarstedt