Foto: Anna Riwkin
Aktuellt
Skriv ut denna sida
Söderbergsällskapet 25 år
Höstens program 2010
"Hans morfar hette Hjalmar Söderberg"
En skönlitterär duell
Vårens program 2010
Gertrud gjorde lycka i Österrike
Söderbergsällskapet 25 år
Söderbergsällskapet stiftades våren 1985 och det konstituerande mötet hölls i augusti samma år. Självfallet ger resandet av Hjalmar Söderberg-statyn en extra stämning åt vårt 25-årsjubileum, som Styrelsen även i övrigt försökt göra riktigt festligt. Sällskapets historia och verksamhet tänker vi göra till programpunkt vid årsmötet i januari 2011, då Sällskapets förste ordförande Bure Holmbäck och dess nuvarande Nils O. Sjöstrand kommer att ge glimtar från respektive ordförandeskap.Firandet inleds med att en utställning om Hjalmar Söderberg öppnas på Kungliga biblioteket den 27 augusti. Samma dag utkommer utkommer Läkarens plikt och moralens flytande tillstånd. Synpunkter på Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Boken är byggd på vårt seminarium om Hjalmar Söderbergs mästerverk och andra föreläsningar i ämnet i Sällskapets regi. I boken medverkar, tagna i bokstavsordning: Kaj Attorps, Majgull Axelsson, Lars Erik Böttiger, Kerstin Ekman, Bure Holmbäck, Carl Lindgren, Lars O. Lundgren, Tommy Olofsson, Hans Persson, Björn Sahlin, Lars Sjöstrand, Nils O. Sjöstrand, och Bertil Wikman.
Boken utges av Proprius förlag i samarbete med Söderbergsällskapet och är en fortsättning på antologin Viljans frihet och mordets frestelse - Iakttagelser angående Doktor Glas. Nu behandlas tiden då romanen utspelar sig och de tankar som präglade den - en del fortfarande högst aktuella, andra passerade och glömda. Här utreds romanens förhållande till verkligheten: när tilldrog den sig? Hade romanens gestalter några förebilder i verkligheten? I essayform prövas möjligheten att förstå doktorns sammansatta personlighet. Vad är friskt och vad är sjukt? Andra bidrag utreder romanens form och plats i Hjalmar Söderbergs författarskap och även hur den inspirerat andra författare till att dikta vidare på temat.
En andra bok om Doktor Glas, byggd bl a på ordförandens föredrag på Svenska Läkaresällskapet, väntas utkomma fram emot årsskiftet. Under hösten väntas även Jesper Halls bok om Hjalmar Söderberg och Schackspelet komma ut. Meddelanden om dessa utgivningar kommer att ges här på hemsidan.
(Svenska Dagbladet uppmärksammade statyn av Hjalmar Söderberg i ett stort uppslaget reportage den 28 juli, Dagens Nyheter den 21 juli. En länk till SvD-reportaget finns under fliken Länkar. Där finns också en länk till miljöpartisten Birger Schlaugs blogg, där han i ett inlägg skriver om Söderberg, statyn, Elin Wägner och rösträttsfrågan.)
Till sidans topp
Höstens program 2010
ANMÄLAN till samtliga programpunkter görs på talong som medföljer brevutskicket.Fredagen 27 augusti kl. 14.00. Invigning av Bure Holmbäcks och Björn Sahlins utställning Hjalmar Söderberg på främmande språk och deras bildspel Ord är handling på Kungliga Biblioteket. Inledning av Sällskapets ordförande Nils O. Sjöstrand och föredrag av Sällskapets grundare och förste ordförande Bure Holmbäck om Hjalmar Söderberg och Kungliga Biblioteket. Nils O. Sjöstrand kommer därutöver att presentera nummer 19 i Sällskapets skriftserie, Läkarens plikt och moralens flytande tillstånd (se ovan). Evenemanget avslutas med en buffé i KB:s restaurang Sumlen kl. 17.00.
Bildspelet Ord är handling visas i Kungliga bibliotekets hörsal kl. 12-13 lördagen den 4 september och kl. 15-16 följande vardagar: den 30 augusti, den 1, 2, 6, 7, 10, 13, 15, 17, 20, 22, 23, 28 och 29 september.
Lördagen 11 september Den staty över Hjalmar Söderberg som Söderbergsällskapet överlämnat som gåva till Stockholms stad invigs framför Kungliga Biblioteket i Humlegården. Statyn placeras på gräsmattan intill gångvägen från biblioteket ned mot Birger Jarlsgatan.
Placeringen fastslogs hösten 2008 i ett beslut av Riksantikvarieämbetet och kvarstår sedan Statens Fastighetsverk nu avslagit ett förslag från Stockholm konst – den avdelning som har hand om all ny offentlig konst i Stockholm – att statyn skulle placeras på KB:s trappa. En sådan placering skulle enligt fastighetsverkets uppfattning dels strida mot de normer som råder för statyer i Humlegården, dels ge Hjalmar Söderberg en mer framträdande placering än andra betydande historiska personligheter som använt sig av Kungliga Bibliotekets samlingar.
Statyn har skapats av skulptören Peter Linde och visar Hjalmar Söderberg i steget, med käpp och halmhatt i den ena handen och ett par röda handskar i den andra.
Invigningen inleds klockan 10.30 med samlingsmusik framförd av en sextett från Stockholms Läns Blåsarsymfoniker. Vid avtäckningen klockan 11.00 håller Sällskapets ordförande Nils O. Sjöstrand ett anförande. Invigningen följs av mingel med lätt lunch utanför hörsalen i Kungliga Biblioteket, då det också ges tillfälle att se det digitala bildspelet Ord är handling. Om polemik och debatt i Hjalmar Söderbergs journalistik och litterära verk.
Festprogrammet fortsätter sedan i Tattersalls festvåning, Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Grev Turegatan 16 i de lokaler där vigsel mellan Hjalmar Söderberg och Märta Abenius ägde rum den 18 januari 1899, med efterföljande bröllopsmiddag. På programmet står musik med anknytning till Hjalmar Söderberg och hans verk, framförd av Mia Karlsson (sopran), Anders Kihlström (piano) och Tobias Ringborg (violin). Nils O. Sjöstrand talar över ämnet Hjalmar Söderbergs Stockholmsskildringar, sedda av en sentida stocklholmsvandrare, skådespelaren Jonas Karlsson läser Vox populi och andra texter av Hjalmar Söderberg och språkvetaren och underhållaren Fredrik Lindström talar om Hjalmar Söderbergs kunskap om människan - och den moderna vetenskapens.
Programmet följs av en jubileumsmiddag.
Lördagen 25 september. Vandring med Hjalmar Söderberg i City och Gamla Stan. Stockholms centrala delar förknippas med Söderberg, kanske särskilt platser som Kungsträdgården med Molins fontän och Vattenbutiken, Restaurang Du Nord, Gamla Dramaten, Berzelii park och Gustav Adolfs torg med bland annat Hotell Rydberg och Tornbergs klocka. Även Gamla Stan nämns i flera av Söderbergs verk, vilket man kanske inte alltid tänker på. Ciceron Nils O. Sjöstrand. Samling: kl.10.00 i Kungsträdgården framför Sverigehuset invid Hamngatan.
Lördagen 2 oktober. Vandring på Norrmalm i Hjalmar Söderbergs fotspår. Han bodde bland annat på Observatoriegatan och hade en skrivarlya på Rådmansgatan. Spökslottet och gamla Tekniska högskolan nämns ofta i Söderbergs verk för att inte tala om trakten kring Johannes kyrka (Den allvarsamma leken). Ciceron Nils O. Sjöstrand. Samling kl. 10.00 i Spökparken, Drottninggatan 116 a, vid hörnet av Rådmansgatan och Drottninggatan.
Lördagen 16 oktober. Två röster om barndomen och samtiden - Bertil Malmberg och Hjalmar Söderberg. Föredrag av f överläkaren Lars Sjöstrand i Kungliga bibliotekets hörsal kl. 14.00. Föredraget kommer att belysa skillnader och beröringspunkter mellan de båda författarna. Inte bara åldern (20 år) skilde dem åt. Söderberg tog ställning i 1900-talets stora frågor med ett omdöme och en konsekvens som han i eftervärldens ögon inte behöver skämmas för, till exempel avskyn för krigshetsen inför första världskriget och motståndet mot fascismen och nazismen i mellankrigstiden. Malmberg drogs däremot med i krigshetsen och fascinerades till en början, ja rentav sympatiserade under en kort tid med nazismen. För Söderberg var barndomen ett stadium på väg till frigörelse, för Malmberg var barndomen en idyll och ett förlorat paradis.
Lördagen 30 oktober. Vandring med Hjalmar Söderberg på Östermalm. Ciceron Nils O. Sjöstrand. Samling: kl.10.00 på Humlegårdsgatan, parksidan mittemot Hotel Anglais. Söderberg växte upp på Majorsgatan på Östermalm och hade i många år sin svenska familj på Tyskbagargatan, där han också själv bodde på vintrarna under många år. Stadsdelen förekommer ofta i Söderbergs romaner och noveller.
Lördagen 20 november. Diktarprästen Kaj Munk och Hjalmar Söderbergs kritik av denne. Föredrag av Nils O Sjöstrand i Kungliga bibliotekets hörsal kl. 14.00. I föredraget beskrivs Kaj Munks liv, gärning och skiftande ståndpunkter, och ett försök görs att förstå vad det var i hans författarskap och framtoning som gjorde honom så förhatlig för Hjalmar Söderberg.
Till sidans topp
"Hans morfar hette Hjalmar Söderberg"
Hjalmar Söderbergs dotterson Rolf Carlsten fick en gång ett väldigt skojigt födelsedagskort från sin morfar: En bild av denne med en tråd man kunde dra i så att han lyfte på hatten. Kortet är borta, men Rolf Carlsten minns detta och mycket annat framgår det av en intervju med honom i Nya Wermlandstidningen den 31 juli. Under fliken Länkar finns en länk till intervjun.Till sidans topp
En skönlitterär duell
Lars Bergström, medlem i Söderbergsällskapet, har uppmärksammat en intressant skönlitterär duell mellan Hjalmar Söderberg och Kerstin Ekman, som i Den allvarsamma leken respektive Mordets praktik skildrar samma scen i Continentals matsal. Fyra personer sitter i matsalen, alltså Arvid Stjärnblom, Lydia Stille, Hjalmar Söderberg och Doktor Revinge.Kerstin Ekman har elegant fångat upp det söderbergska, noterar Lars Bergström. ”Men det verkar som om hon inte är riktigt överens om tidpunkten och om vem som lämnade matsalen först”.
Den allvarsamma leken:
”Han såg på klockan. Hon var tio minuter över två.
Alltså tjugu minuter. Om tjugu minuter skulle han sitta i soffa i Continentals matsal vid Lydias sida.”
...
”Han gick ut till Klarabergsgatan, vände om hörnet och gick in i Hotel Continental, lämnade hatt, rock och käpp åt vaktmästaren och gick ett par steg in i matsalen och såg sig omkring. Den var så gott som tom. Två herrar sutto vid ett fönsterbord. Eljest var ingen att se, och salen låg i halvmörker med två eller tre glödlampor tända. Lunchtiden var slut, och det var ännu långt till middagstiden.
Arvid gick längst in i bakgrunden av matsalen och beställde en kopp te. Han hade knappt hunnit beställa förrän Lydia kom.
_ Två te, sade han till vaktmästarn, och smör och rostat bröd.”
Mordets praktik:
”Klockan var ännu inte halv fyra när jag kom in på Continental. Söderberg hade naturligtvis ännu inte kommit än. För säkerhets skull tittade jag också in i läsrummet. Men där var tomt.
I matsalen var bara ett bord upptaget. Vid det satt ett par som hastigt släppte varandras händer när jag steg in. Det var uppenbart att det var fråga om förbjuden kärlek. Hon hade en överlastad hatt och eftersom hon hela tiden satt med huvudet nedböjt dolde den ansiktet. Båda iakttog nu en nästan skrattretande korrekthet. Mellan dem kallnade téet i kannan och det rostade brödet i sitt silverställ. De hade sannerligen inte kommit hit för att äta. Min tanke snuddade vid den avgrund som den unge mannen stod vid om han förfört en familjeflicka. Hon såg nämligen ut som en sådan. Någon inkomst att tala om kunde han vid den åldern inte ha. Kanske gick han oavlönad i något kansli.”
Den allvarsamma leken:
”De voro ensamma gäster i matsalen nu. De två lunchherrarna vid fönsterbordet hade gått.”
Mordets praktik:
”Vi voro alldeles ensamma. Det unga paret hade gett sig iväg, en och en med fem minuters mellanrum som sådana par gör. Kyparen hade gått ut i köket.”
Den allvarsamma leken:
”_ Nej, nej, sade han, det går inte an. Vi kan inte gå tillsammans uppför trappan och genom korridoren. Vilket nummer har du?
_ 12.
_ Första våningen?
_ Ja.
_ Det är bäst att jag går före. Jag går upp i läsrummet. Du sitter kvar här en minut eller två. Sedan går du upp och in i ditt rum. Jag står i dörren till läsrummet och ser var du går in. Och sedan passar jag på ett ögonblick då ingen finns i korridoren och kommer in till dig.
_ Ja, ja.”
Till sidans topp
Vårens program 2010
Vid Sällskapets årsmöte den 23 januari valdes Björn Sahlin in i styrelsen efter Ann-Lis Jeppsson, som avled i somras. Efter årsmötesförhandlingarna höll Sällskapets ordförande Nils O. Sjöstrand ett föredrag med titeln Med gammal vänskap och utmärkt högaktning. Kring handskrivna texter i en samling Söderbergiana.Det handlade bl a om dedikationer av och till Hjalmar Söderberg, kommentarer av honom i böcker, som han ägt och litet annat såsom ett kortare handskrivet manus i en intressant politisk affär, vilket efter publiceringen 1909 i en nu nedlagd tidning aldrig återpublicerats. I föredraget presenterades givarna och mottagarna och deras relation till Hjalmar Söderberg.
9 februari och 11 mars visades Bonniers porträttsamling, Nedre Manilla, på Djurgården för Sällskapets medlemmar, cirka 40 personer åt gången.
Villan inkluderar delar av det gamla Kruthuset. På 1700-talet byggde det dåvarande spanska sändebudet i Stockholm en villa och andra hus åt sig här. Det var han som gav namn åt området, som i dag främst förknippas med Dövstumsskolan. När Karl Otto Bonnier d ä i början av 1900-talet tillträdde stället lät han Ragnar Östberg bygga till, och i dennes ombyggnad infogades det gamla kruthuset. 1961 tillkom en utbyggnad för galleri ritad av Birger Borgström.
Karl Otto Bonnier påbörjade vid ungefär samma tid den magnifika samling författarporträtt som senare generationer sedan ytterligare utvidgat och som vi skall få se. Bland annat finns här Astrid Kjellberg-Juels porträtt av Hjalmar Söderberg från 1912, som vi har på vår hemsidas portal. Här finns också Yngve Bergs lavering av Hjalmar Söderberg och dennes eleganta självporträtt från 1895, och många andra intressanta porträtt.
Den 10 april talade Sällskapets vice ordförande Per-Olof Swartz i Kungliga Bibliotekets hörsal om Adolf Hallman - tecknare, reporter, författare och Söderberg-beundrare.
För Söderbergläsare är väl Adolf Hallmans namn främst förknippat med hans eleganta illustrationer i 1938 års ”lyxupplaga” av Förvillelser, långt senare utgiven i folkupplaga. Hallmans teckningar prydde också omslagen på de första pocket-upplagorna av Förvillelser och Martin Bircks ungdom. Adolf Hallman, som också illustrerade verk av andra författare, var en intressant människa, en nyfiken kosmopolit, som tillbringade större delen av sitt yrkesliv utomlands i Europa och USA som medarbetare i bland annat Dagens Nyheter och den danska Politiken. Han skildrade städer som Köpenhamn, Paris och New York, illustrerade av honom själv, och han har även skrivit om Hjalmar Söderberg, som lärde känna honom i Köpenhamn.
Medlemmar i Jolo-sällskapet hade inbjudits till detta möte.
Den 24 april ledde Sällskapets ordförande Nils O Sjöstrand en vandring i doktor Glas fotspår i centrala Stockholm. Det var en repris på tidigare vandringar, men med vissa förändringar eftersom forskningen har gått framåt.
Den 9 maj ledde Per-Olof Swartz en kulturhistorisk vandring i Elin Wägners, Hjalmar Söderbergs och andras spår. Vandringen inleddes vid Elin Wägner-skylten i hörnet Odenplan/Norrtullsgatan och avslutades i hörnet Drottninggatan/Kungsgatan.
Medlemskap
Medlem i Söderbergsällskapet blir man genom att betala årsavgiften till Sällskapets postgirokonto: 20 69 37 - 5. Avgiften är för enskild medlem 150:-, för par 200:- och för medlem under 25 år 50:-.
Till sidans topp
Gertrud gjorde lycka i Österrike
Med premiär den 27 februari och ett stycke in i april spelades Hjalmar Söderbergs mer än hundraåriga kärleksdrama Gertrud i sin tionde tyskspråkiga uppsättning på Landestheater Niederösterreich i St Pölten, en landsortsstad fem mil väster om Wien, i ny översättning av Walter Boehlich och i bearbetning och regi av Johannes Gleim. Som ofta sker i moderna versioner av pjäsen var rollbesättningen avskalad; denna gång var även Gustaf Kannings mor borta. Rollistan omfattade de fyra huvudpersonerna: Gertrud, hennes man Gustaf, hennes förre älskare Gabriel Lidman och hennes nye älskare Erland Jansson.Att döma av de nio recensioner som har nått Sällskapets klippsamling var det en lyckad föreställning; med varierande värme berömde samtliga kritiker skådespelarnas tolkningar (det är påfallande att recensionerna i huvudsak gäller dessa men föga diskuterar pjäsen). Mest beröm får huvudpersonen, Andrea Eckert.
Ett något reserverat omdöme om pjäsen är att den inte kan mäta sig med Strindbergs Fröken Julie eller Ibsens Ett dockhem, men redan omnämnandena av dessa paradpjäser kan väl ses som en antydan om i vilken klass Söderberg rör sig. Och en liknande tanke väcks när man bläddrar i programhäftet och noterar att varje textsida har ett citat, ömsom av Hjalmar Söderberg (de flesta), ömsom av andra författare, bland dem Roland Barthes, John Stuart Mill, Robert Musil, Jean Paul Sartre och Virginia Woolf. En särskild gripenhet uppkommer när man på häftets baksida läser pjäsens bevingade motto på tyska: ”Ich glaube an die Lust des Fleisches und an die unaufhebbare Einsamkeit der Seele” - Jag tror på köttets lust och på själens obevekliga (!) ensamhet.
Att kritikerna i huvudsak avstår från att diskutera pjäsen skapar en viss tomhetskänsla, men det går också att uppfatta som en närhetsmarkering: inga utläggningar om hur det gamla dramat har hållit sig eller om det våghalsiga i att teatern spelar det i våra dagar. Det verkar självklart att pjäsen lever och naturligt att sätta upp den.
Bure Holmbäck
Not: Den första tyska uppsättningen av Gertrud (i översättning av Marie Franzos) ägde rum i Leipzig 1920 och gjorde fiasko. Därefter har den spelats i Tyskland i åtta uppsättningar mellan 1987 (då som radioteater) och 2005. Även Den allvarsamma leken lever bland dagens tyskspråkiga läsare: den senaste översättningen kom 2007.
Till sidans topp
