månadsarkiv: november 2023

Årsmöte och vårens program 2024

Söderbergsällskapets vårprogram inleds med årsmöte lördagen den 20 januari kl 17.00 på Oscarshemmet, Rigagatan 3, Stockholm. Efter årsmötesförhandlingarna talar sällskapets förre ordförande Nils O. Sjöstrand om Martyren Kaj Munk och Hjalmar Söderberg.

Efter föredraget blir det middag för dem som så önskar på Restaurang Högkvarteret, Valhallavägen 188. Meny: basilikamarinerat kycklingbröst (209 kr), Gravad lax med dillstuvad potatis (215 kr), älgköttbullar med potatispuré (189 kr). Meddela klubbmästaren ditt val senast den 15 januari: gerd@hamnegard.se eller Gerd Hamnegård, Salstavägen 1, 191 35  Sollentuna.

Antalet medlemmar i sällskapet är 130, hedersmedlemmar 5 och ständiga medlemmar 5. I årsberättelsen konstaterar ordföranden Gustaf Neander att antalet medlemmar i sällskapet sjunker liksom i övriga litterära sällskap.

”Vi har gjort försök med medlemsrekrytering via flera annonser i Parnass (De Litterära Sällskapens tidskrift), vilket tyvärr inte haft någon framgång. Vi bedömer att det bästa sättet att behålla och att rekrytera nya medlemmar är att sällskapet har ett attraktivt mötesprogram och att alla medlemmarna i sällskapet sprider kunskap om vår verksamhet.”

Vårens övriga mötesdagar är den 16 mars, den 6 maj och den 1 juni. Separat kallelse och program för dessa möten kommer senare.

Gerda Wallander – målade Hjalmar Söderberg ”häpnadsväckande likt”.

Konstvetaren Astrid Olsson höll den 29 november ett föredrag på Thielska Galleriet om Gerda Wallander (1860-1926), konstnären som 1916 målade ett av de mest kända porträtten av Hjalmar Söderberg. Programpunkten arrangerades i samarbete med Söderbergsällskapet.

Gerda Wallander, Porträtt av Hjalmar Söderberg, 1916, olja på duk. Foto: Thielska Galleriet

Titeln på föredraget var Gerda Wallander – en återuppstånden konstnärinna. Hennes porträtt av Hjalmar Söderberg intar en självklar plats på Thielska Galleriet. I målningen poserar den modemedvetne författaren med en glödande cigarett i sin hand. Porträttet utfördes 1916 på beställning av Ernest Thiel, Söderbergs vän och gynnare.

Redan när porträttet målades konstaterade Söderberg att det var ”ganska otäckt likt” och senare uttryckte han sig så här i ett brev till sin vän Carl G Laurin: ”Gerda Wallanders porträtt tycker jag inte om därför att det är för likt. Jag tycker inte det angår allmänheten att jag ser ut som en skitstövel.”

I sitt föredrag ställde Astrid Olsson frågan om detta kanske är det yttersta tecknet på att en konstnär lyckats med sitt porträtt. Carl G Laurin tyckte för sin del att det var ett rentav häpnadsväckande likt porträtt av Hjalmar Söderbergs ”till det yttre något frusna och tafatta person”.

Gerda Wallander

Gerda Wallander och hennes man, konstnären och formgivaren Alf Wallander, var stora sällskapsmänniskor och rörde sig i samma kretsar som Hjalmar Söderberg och paret Thiel. Gerda Wallander hade en bred repertoar och vid sidan av porträtt utförde hon blomsterstilleben och landskapsskildringar samt stadsmotiv från Stockholm, Brügge och Paris.

Astrid Olsson noterar att Gerda Wallander under sina studieår på Konstakademien (1879-1885) hade flera kurskamrater som senare skulle bli mycket uppmärksammade, till exempel Eva Bonnier, Hanna Hirsch (gift Pauli) och Hilma af Klint. Men trots att hon är representerad på flera museer och att målningar dyker upp på konstmarknaden är kunskapen om Gerda Wallanders konstnärskap och livsöde mycket begränsad. Denna brist har dock Astrid Olsson rättat till med sin masteruppsats Gerda Wallander – en återuppstånden konstnärinna , som lades fram vid Uppsala universitet 2023 och finns tillgänglig via Diva.

Astrid Olsson