månadsarkiv: november 2020

Från Söderbergsällskapets ordförande

Bästa medlemmar i Söderbergsällskapet!

På grund av den pågående pandemin har som ni nog märkt alla Söderbergsällskapets planerade möten och andra aktiviteter under hösten 2020 hittills ställts in. Vi har följt rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten. Oscarshemmet, där vi brukar ha våra möten, har varit stängt för besök men kommer kanske att öppna igen i november. Om vi kommer att kunna genomföra något program under årets sista månader kommer det att meddelas här på hemsidan.

Det står nu också klar att nästa volym i Samlade Skrifter kommer ut först i början av nästa år, 1:1 Preludier och 1:2 Dikter. Något datum för det planerade musikprogrammet på Thielska Galleriet med anknytning till Hjalmar Söderberg är ännu inte fastställt, men utställningen om Söderberg och konsten fortsätter.

Jag vill också rekommendera diskussionen om Den allvarsamma leken i TV-programmet Babel den 20 september. Se ett referat av diskussionen nedan, med en länk till programmet.

På återhörande, och håll ut i den påtvungna isoleringen

Gustaf Neander, Söderbergsällskapets ordförande

 

Hjalmar Söderberg-böcker 2020

Hjalmar Söderbergs noveller ”Pälsen”, ”Syndens lön” och ”Kyssen” ingår i presentasken Julnoveller som förlaget Novellix har gett ut inför julen. Det är ju bara ”Pälsen” som är en julhistoria, men de två sommarnovellerna med ungdomliga kyssar hör ju i likhet med ”Pälsen” till de verkliga pärlorna i Hjalmar Söderbergs novellkonst. De övriga novellerna i presentasken är Agnes von Krusenstjernas ”Förlorade sonens återkomst”, Astrid Lindgrens ”God natt, herr luffare” och ”Jul i stallet” samt Vilhelm Mobergs ”Den riktiga jultomten”.

Nyss förliden Gustav Adolfs-dag, 6 november, gav förlaget Bakhåll ut en samling noveller av Hjalmar Söderberg med titeln Det blå ankaret. Förutom den tragiska novell som fått ge titeln till samlingen ingår ”Kanalfärd”, ”Oktoberskymning”, ”Margot”, ”Ett självporträtt 1901”,”Spelarna”, ”Blom”, ”Den brinnande staden” och ”Gärda”. Jesper Högström har skrivit efterord och Joar Gerhardsson har varit formgivare.

Tidigare i år har åtminstone tre nya utgåvor av Doktor Glas utkommit. Klassikerförlaget har fogat romanen till sin pocketserie, Förlaget Vilja har i sin serie Tidlösa berättelser, infogat en av Tomas Dömstedt bearbetad, lättläst version av boken. Bearbetningen får sägas ha nått målet utan att allt för mycket av romanen har gått till spillo.  Slutligen har Sameh Alkhalaf översatt Hjalmar Söderbergs mästerverk till arabiska. Rune Wallin, som fungerat som handledare har fogat språklig och historisk förklaring av verket till volymen. Projektet har stötts av Kulturrådet. Karim Mohamad har utformat omslaget och Sameh publishing är utgivare.

Samtliga utgivningar finns att köpa i bokhandeln.

Nils O. Sjöstrand

Babel diskuterar Söderberg

Ständigt denne Söderberg! Med hjälp av en splitter ny app i mobilen kan man nu vandra i doktor Glas fotspår i Stockholm tillsammans med Krister Henrikssons scenverision av Söderbergs roman, inläst av skådespelaren själv. Mera om detta i en notis härnedan.

Och söndagen den 20 september diskuterade en panel i litteraturprogrammet Babel i SvT2 Hjalmar Söderberg och hans verk. Anledningen var att ännu en författare, Moa Gammel Ginsburg har följt Gun-Britt Sundström, Kerstin Ekman, Bengt Ohlsson med flera och skrivit en roman med utgångspunkt i ett av Söderbergs verk. Hon har valt dramat Gertrud.

Med lite god vilja kan man se att Gammel följer handlingen i skådespelet, och hon har med ett undantag behållit namnen på Söderbergs huvudpersoner.

Gertrud Kanning är här inte en före detta sångerska utan en före detta modell med skådespelarambitioner, hennes man Gustav är filmproducent och hennes gamle älskare Gabriel Lidman är precis som hos Söderberg författare. Men Gertruds nye unge älskare heter inte Erland Jansson utan Erwin Jones och är en afroamerikansk regissör på uppgång. Debatten om ”metoo” ligger som ett filter över handlingen i Gammels roman, som inte är särskilt söderbergsk till stämningen.

I diskussionspanelen i Babel satt författarna Johannes Anyuru och Agnes Lidbeck och serietecknaren Mats Jonsson, som arbetare på att skildra hela sitt liv i serieform. Inför diskussionen hade de alla läst Den allvarsamma leken.

Johannes Anyuru berättade att han i övrigt inte hade läst mycket av Hjalmar Söderberg sedan skoltiden. Agnes Lidbeck sade att hon läste Söderberg ”som en dåre” mellan 14 och 25 års ålder och att hon skrivit tre romaner utifrån sin inställning till Söderberg. ”De handlar om den enorma frustrationen i att lockas in i den kvinnoroll han erbjuder.” Mats Jonsson sade att han förstås läste Söderberg som gymnasist och att han sedan ofta återvänt till Den allvarsamma lekenoch Doktor Glas.

Agnes Lidbeck spekulerade i att en anledning till att man läser Söderberg om och om igen är att man vill dröja sig kvar i hans värld till skillnad från den värld som andra kanonförfattare skildrar. ”Många vill leva kvar i ett tillstånd där känslorna är liksom målade i akvarell. Hos Söderberg får man allt sitt lidande bekräftat.”

Hon betecknade också något överraskande Söderbergs författarskap som ”estetiserande chicklit”. Hon förtydligade sig i nästa andetag: ”känslostormande böcker om vackra människor, det som brukar kallas tantsnusk om någon annan skrivit det.”

Mats Jonsson förde fram en tes om att medelklassen från det förra sekelskiftet liksom konserverats medan underklassen har förändrats i grunden. ”Innerstadens medelklass bor precis där Arvid och Lydia bodde, de arbetar vid skrivbord, far ut i skärgården och sitter på restauranger och ser folk passera förbi, precis som Arvid och Lydia.

Johannes Anyuru tyckte att Den allvarsamma leken känns modern eftersom den handlar om ”en människa som sträcker sig efter något bestående men samtidigt dras bort från det beständiga av sina begär och sin cynism”. Han ansåg också att Söderberg i sin roman ger ”en puberal bild av kärleken”, inte en fördjupad relation.

Mats Jonsson berättade att Den allvarsamma leken hade ”krokat tag” i honom. ”Det är så man vill ha en kärleksrelation när man är ung.”

Agnes Lidbeck sade att hon skrivit tre romaner utifrån sin inställning till Hjalmar Söderberg och att de handlar om ”den enorma frustrationen att lockas in i den kvinnoroll som han erbjuder” i stället för att ta tag i i sitt eget liv. Hon betecknade sina romaner som varningstexter, ett slags motromaner till Söderbergs verk.

Johannes Anyuru hävdade att Dagmars kärlek till Arvid är det mest intressanta i romanen. ”Hon blir bedragen men säger ändå jag vill vara med dig, det handlar om riktig kärlek.”

Mats Jonsson avslutade diskussionen med att spekulera i vad som händer med Arvid. ”Jag tänker mig att han drabbas av tuberkulos och hamnar på sanatorium, som i Thomas Manns Bergtagen. Jag önskar han kunde gå omkring där och sätta dit den där mainsplainern Settenbrini (en av sidofigurerna i Manns bok) som förstör hela boken.”

Programmet kan ses på SvT Play. https://www.svtplay.se/video/28248075/babel/babel-sasong-32-majgull-axelsson-jan-loof-liv-stromqvist?start=auto.

Kurt Mälarstedt