Den 30 augusti inleder Söderbergsällskapet höstsäsongen med En vandring i Hjalmar Söderbergs fotspår i Uppsala med ledamöter ur sällskapets styrelse som guider.

Hjalmar Söderberg studerade i Uppsala höstterminen 1890. Det blev inte mer än en termin i Uppsala, men  ingenting tyder på att han tog detta som ett misslyckande. Hans brevrapporter och litterära produktion från denna tid är mycket innehållsrik och underhållande. Den ger en god bild av den tidens Uppsalaliv.

Programmet inleds med samling kl. 10.15 vid backen mitt emot Nedre Slottsgatan 16, som var Hjalmar Söderbergs bostadsadress under hans vistelse i studentstaden. Efter vandringen äter de som så önskar en gemensam lunch på en restaurang i centrala Uppsala. Anmälan till vår klubbmästare Gerd Hamnegård på mailadress gerd@hamnegard.se eller mobil 070-201 82 03 senast den 18 augusti till vandringen och lunchen.

Den 11 september 2025 blir det jubileumsfest vid Hjalmar Söderberg-statyn i Humlegården i Stockholm, på dagen femton år efter det att den invigdes, och denna gång liksom vid invigningen i närvaro av statyns skapare, skulptören Peter Linde. Statyn tillkom på initiativ av Söderbergsällskapet som bekostade den genom en insamling och skänkte den till Stockholms stad. Närmare detaljer om programmet den 11 september meddelas senare.

Den 25 och 26 september deltar Söderbergsällskapet åter i Bokmässan i Göteborg efter ett års uppehåll. Den här gången har styrelsen beslutat delta endast två dagar och sällskapet kommer att dela monter med Swedenborgsällskapet.

Foto: Erland Ringborg

Söderbergsällskapets hedersmedlem Eva Ringborg har avlidit efter lång tids sjukdom vid nära 87 års ålder. Hon sörjes närmast av maken, generaldirektören Erland Ringborg, sedermera ordförande i Sveriges Släktforskarförbund, sönerna Patrik, Pontus, Tobias och Rasmus, sonhustrur, nio barnbarn och ett barnbarnsbarn.

Eva var född i Ludvika 11 augusti 1938 och dotter till Nils och Elsa Källgren. Fadern var anställd vid ASEA. Hon tog studenten som den första i släkten vid Läroverket i Ludvika 1958 och for sedan till Stockholm och sökte till Dramatens elevskola, men kom inte in utan började läsa humaniora vid dåvarande Stockholms högskola, senare Stockholms universitet. Det blev studier i nordiska språk, litteraturhistoria och tyska.

Eva var mycket aktiv inom kår- och föreningsliv och mötte inom detta sin blivande make, som hon gifte sig med 1964. Hon avbröt sina studier när första barnet väntades och anställdes 1965 vid universitetsförvaltningen, först som fakultetssekreterare senare som handläggare av doktorandtjänster och stipendier. Eva gick i pension 1967. Familjen mer än yrkeslivet var i centrum för hennes intresse.

Efter pensioneringen kom föreningsliv och då särskilt Söderbergsällskapet att ta Evas intresse.  Hon invaldes i Söderbergsällskapets styrelse 2005 och lämnade denna 2017. Med Eva kom musiken på allvar in i sällskapets programverksamhet.  Det första program som hon organiserade var ”Emil Sjögren och Hjalmar Söderberg” på Musikmuseets konserthall 1 april 2006, där Evas son Tobias spelade violin, Anders Kilström spelade piano och Mia Karlsson sjöng, bl a ”Svenska kvinnors medborgarsång” av Ellen Kleman som Sjögren till Hjalmar Söderbergs förtrytelse tonsatt. Samma musiker och sångerska medverkade tack vare Eva vid Sällskapets 25 års jubileum 2010. Vid avtäckningen av Hjalmar Söderbergs staty framför Kungl. Biblioteket i Humlegården tidigare samma dag hade hon även ordnat med orkestermusiken.

Men det var inte bara musikinslag i programverksamheten som Eva stod för utan mycket annat, inte minst vid Sällskapets resor. Själv minns jag särskilt hur roligt det var att rekognosera i Paris och Hamburg med henne före Sällskapets resor dit. Eva kunde platserna och deras historia. Eva hade stor fallenhet för vänskap. Hennes omtanke var framträdande. Evas vackra hem, som hon satt sin prägel på, var tidvis tillhåll för tyrelsens möten.

Eva drabbades av njurtumör och efter dess avlägsnande fanns lungmetastaser kvar. Under mycket lång tid hölls sjukdomen under kontroll men mot slutet började hon tyna och slöt sig inom familjen. Denna, som hon gett så mycket, återgäldade. Erland gjorde en stor insats och Eva kunde somna in i sitt hem. Vi inom Söderbergsällskapet sörjer med familjen och övriga vänkretsen. Vår tacksamhet för alla hennes insatser och den värme och glädje som hon spred är mycket stor!

Nils O. Sjöstrand, tidigare ordförande i Söderbergsällskapet