Bure Holmbäck, Söderbergsällskapets grundare och förste ordförande, avled den 1 oktober 2013, 90 år gammal efter en längre tids sjukdom. Han efterlämnar makan Gunhild Frylén och tre söner. Här minnesord av Bure Holmbäcks efterträdare som ordförande Nils O Sjöstrand.
Bure Holmbäck föddes 1923 i Fjällsjö i Ångermanland. Han var son till skogs- och industrimannen Bure Holmbäck och dennes maka Margareta f Lindeberg. Familjen flyttade 1927 till Luleå, där han tog studentexamen 1942.
Bure blev reservofficer vid kavalleriet och hade från början tänkt gå i faderns fotspår och bli civiljägmästare, men efter en tids naturvetenskapliga studier och skogs- och industripraktik slog han om och läste humaniora vid Uppsala universitet. Han disputerade 1969 på en avhandling om Hjalmar Söderbergs Den allvarsamma leken och blev senare docent i litteraturvetenskap. Han var bibliotekarie vid Kungliga biblioteket 1960-67 och anställd vid Sveriges Radio 1967-88, bland annat som kulturchef vid Ljudradion.
Det är främst som Söderbergforskare Bure Holmbäck blir ihågkommen. Han utförde en pionjärinsats med doktorsavhandlingen Det lekfulla allvaret (1969), den stora biografin Hjalmar Söderberg – Ett författarliv (1988) och presentationen Hjalmar Söderberg och passionerna (1991) samt flera mindre skrifter som Hjalmar Söderbergs Stockholm (1985) och Flanören och vattenvärlden (1987). Till detta kommer ett stort antal uppsatser i olika tidskrifter.
Intresset för Hjalmar Söderberg var inte överväldigande bland litteraturvetare när Bures forskargärning inleddes och denne var inte heller hans första val. Han har ofta berättat att det gällde Selma Lagerlöf. Men så fick han veta att en annan forskarstuderande hade valt samma ämne och sökte därför ett annat och kom då fram till Söderberg. Den stora beundran för och kärlek till Hjalmar Söderberg, som Bure utvecklade, kom sålunda till honom sent och inte som för många söderbergbeundrare redan under skoltiden.
Bure Holmbäck tog initiativet till en utställning om Hjalmar Söderberg på Kungliga biblioteket 1984. Den blev en succé och ovanligt välbesökt. Gensvaret inspirerade honom till att stifta Söderbergsällskapet 1985 och som idérik ordförande ledde han Sällskapet fram till 2000. Han skrev flera av verken i dess skriftserie. Han inledde arbetet på att få en staty av Hjalmar Söderberg uppsatt i Stockholm. Drömmen förverkligades vid Söderbergsällskapets 25-års jubileum 2010 då Peter Lindes staty av Söderberg restes i Humlegården framför Kungliga biblioteket.
Bure kom även att verka som en inspirerande handledare för utländska söderbergforskare och han hjälpte många svenska litteraturvetare. Hans sista insats gällde utgivningen av Hjalmar Söderbergs samlade skrifter i en serie om 17 volymer. De om Förvillelser, Martin Bircks ungdom och Den allvarsamma leken hade utkommit och han höll på med Doktor Glas när livslågan släcktes.
Med ingen kunde man ha så givande och roande samtal om Hjalmar Söderberg och annat som med Bure Holmbäck. Samtalen ville aldrig ta slut. Nya vinklingar kom hela tiden. Men han var ingen velourman och kunde även uppvisa den övertygelsevisshetens istadighet som stockholmaren gärna förknippar med norrländskt kynne. Hans satiriska roman Verket (1978) minner mera om en förorättad August Strindberg än om en ironisk Hjalmar Söderberg.
De sista åren präglades av lidande som han bar tappert och tålmodigt. ”Jag har ju två dödliga sjukdomar” sade han ofta. Till detta kom dövhet och inskränkta synfält men tankeförmågan var intakt in i det sista. Till Söderbergsällskapets stora glädje kunde han komma och även delta i den efterföljande diskussionen vid vårt program en månad innan han avled. Sorgen överflyglas av beundran för livsgärningen.
Nils O Sjöstrand