Tisdagen den 24 februari kl 17 inbjuder Ibsen- och Söderbergsällskapen till ett samtal under leding av religionshistorikern och medlemmen i Söderbergsällskapets styrelse  Tina Hamrin-Dahl om  Henrik Ibsens Ett dockhem och Hjalmar Söderbergs novell Pälsen. Tina tar hjälp av skådespelaren Jörgen Bodner, som läser Hjalmar Söderbergs novell. Plats: Musik och Teaterbiblioteket, Tegeluddsvägen 100. Buss 1 till hållplats Frihamnsporten. Begränsat antal platser, först till kvarn..

Efter samtalet följer en diskussion om Hjalmar Söderberg och Henrik Ibsen, bland annat om Söderbergs drama Gertrud och förhållande till karaktärerna Nora och Hedda i Ibsens skådespel.

Bindande anmälan senast den 19 februari till berit.gullberg@gmail.com. Gratis för medlemmar i Ibsensällskapet. Övriga betala 100 kronor till plusgiro 20 97 90-5, med namn.

Söderbergsällskapets årsmöte hålls den 25 januari 2026 i Oscarshemmet, Rigagatan 3, Stockholm. Efter sedvanliga årsmötesförhandlingar talade sällskapets förre ordförande Nils O. Sjöstrand över ämnet Skilsmässa, sedvänja, sinnessjukdom och reumatism. En historisk betraktelse kring upplösningen av Hjalmar och Märta Söderbergs äktenskap.

Paret Hjalmar Söderberg och Märta Abenius ingick äktenskap i januari 1899. De fick tre barn tillsammans, men äktenskapet upplöstes i praktiken i maj 1906 då Söderberg flyttade/flydde till Köpenhamn sedan han informerats om att hans älskarinna Maria von Platen hade ett förhållande med författaren Gustaf Hellström; hans hustru hade redan året innan fått vetskap om hans otrohet. Det dröjde ända till 1917 innan Märta Söderberg gick med på skilsmässa. Först då kunde Hjalmar Söderberg gifta sig med sin andra hustru, danskan Emilie Voss, som han då hade fått sitt fjärde barn med, en dotter.

Nils O. Sjöstrand har tittat närmare på skilsmässolagarnas och skillsmässopraktikens förändringar under 1900-talet samt förändringarna inom psykiatrin och reumatologin under motsvarande tid, allt med särskild hänsyn till upplösningen av makarna Söderbergs äktenskap.

Här en länk till Gunnar Hedins referat av föredraget.

Årsmötet avslutades med middag på resturang Diwan,

Övriga mötesdagar i vår: 12 mars, 12 april, 5 maj och 3 juni. Detaljer om programmen meddelas senare.

Hjalmar Söderbergs roman Doktor Glas har blivit film för tredje gången, och i höst ges en ny monolog baserad på romanen.

Den nya  filmversion får premiär i slutet av februari 2026. Den beskrivs som en psykologisk thriller och utspelar sig i det samtida Sverige, alltså inte vid det förra sekelskiftet.

Isaac Calmroth har skrivit manus och spelar huvudrollen. Gregorius, gestaltad av Christian Fandango, är i denna version inte präst utan en prisad författare. Helga Gregorius är i filmen modedesigner och spelas av Thea Sofie Loch Næss. För regin svarar Erik Leijonborg, mest känd för TV-serien Tusenbröderna.

De tre skådespelarna i de viktigaste rollerna fick alla sitt genombrott i nyinspelningen av Ondskan, baserad på Jan Guillous roman, som TV-serie 2023 och har varit nära vänner sedan dess.

Att döma av den trailer för filmen som kan ses på Youtube skiljer sig filmen avsevärt från Söderbergs roman. Länk till trailern här.

_ I vår version är Glas en yngre, ensam, intellektuell kille med mycket självhat och därför ganska farlig, säger Isaac Calmroth till TV 4. Det handlar om vem som egentligen är ond eller god, om moral, ondska, godhet, om jämställdhet i relationer, tillägger han.

I en annan intervju har han sagt att man måste mörda boken för att kunna göra en sådan här film och att det var ganska lätta att göra det genom att förlägga handlingen till nutid.

_ Oavsett vad Hjalmar Söderberg hade tänkt om filmen så hade han varit glad för att hans verk lever vidare, säger Calmroth. Hans skådespelarkollega Fandango tror att Söderberg hade känt sig stolt.

_ Och kanske lite skraj.

Romanen har filmats två gånger tidigare, 1942 i regi av Rolf Carlsten med Georg Rydeberg i huvudrollen och 1968 i regi av Mai Zetterling med Per Oscarsson. Den nya versionen av Doktor Glas får biopremiär den 27 februari 2026.

Och i höst tar sig skådespelaren Jens Hultén an Doktor Glas i monologform, som tidigare Allan Edwall, Krister Henriksson, Sven-Bertil Taube m. fl. Hulténs version skiljer sig enligt honom själv en aning från de tidigare versionerna, skriver han i ett epostmeddelande.

Jens Hultén, i bakgrunden regissören Johan Hedenberg.

_ Jag har bearbetat romanen på mitt sätt till ett eget manus där jag plockat stycken ur boken och gjort en egen ordning som skiljer sig från tidigare versioner. Givetvis har vissa stycken i boken använts tidigare, men inte i samma ordning och jag har även använt mitt eget språk för att fylla ut texten i boken. Monologen består till 85-90 procvent av text ur romanen, och jag har varit noga med att språket och stilen i mitt egna material är Söderbergskt!

Jens Hultén har medverkat i ett stort antal filmer och TV-produktioner sedan 1996. För regin svarar Johan Hederberg och Eddie Hultén har specialkomponerat musiken till monologen. Premiär på Rival i Stockholm den 29 oktober och på Stora Teatern i Göteborg den 4 november.

Kurt Mälarstedt

Söderbergsällskapets förre ordförande Nils O. Sjöstrand, skulptören Peter Linde och sällskapets nuvarande ordförande Gustaf Neander vid den för dagen blomsterprydda statyn. Foto: Kurt Mälarstedt.

Statyjubileum. Statyn över Hjalmar Söderberg har nu stått framför Kungliga biblioteket i Humlegården i femton år. Statyn tillkom på initiativ av Söderbergsällskapet som också samlade in medel för att förverkliga projektet. Den 11 september i år, exakt på femtonårsdagen uppmärksammades jubileet med att statyn förärades med en rosenbukett och ett tal av sällskapets förre ordförande Nils O. Sjöstrand inför ett 50-tal medlemmar som samlats vid statyn. Han återgav en del av vad han sade om Hjalmar Söderberg och statyns tillkomst vid invigningen den 11 september 2011. Här en länk till detta tal.

Skulptören Peter Linde berättade att han fick idén att framställa Söderberg lätt framåtlutad, flanerande med käpp och halmhatt i handen från en bild på författaren i precis denna pose framför en skulptur av den danske skulptören Niels Hansen Jacobsen (1861-1941). Skulpturens titel är egentligen Trold der vejrer kristenblod men den kallas alltid Djævelen eller Fanden. Söderbergs rock, en bonjour, och skor modellerade Peter Linde efter plagg han fick låna från Nordiska museet. Först tänkte sig skulptören att Söderberg skulle ha en cigarett i sin vänstra hand men han bestämde sig sedan, efter att ha läst Söderbergs roman Förvillelser (1895) för att låta författaren bära röda handskar i handen.

Efter jubiléet vid statyn samlades de närvarande till en buffélunch på Hotell Anglais. Där  redogjorde dåvarande skattmästare Gunnar Hedin, som spelade en avgörande roll vid sällskapets arbete med att säkra en plats och samla in medel för att finansiera statyn. Här en länk till hans anförande.

Kurt Mälarstedt

Sällskapets lilla monter vid Bokmässan. Lars Sjöstrand och sällskapets ordförande Gustaf Neander tillsammans med några intresserade besökare.

25 och 26 september deltog Söderbergsällskapet åter i Bokmässan i Göteborg efter ett års uppehåll. Den här gången har styrelsen beslutat delta endast två dagar och med en mindre monter. Som vanligt var dock Hjalmar Söderberg i helfigur på plats. Sällskapet svarade för två program på DELS, De Litterära Sällskapens scen, Den 25 september talade sällskapets förre ordförande Nils O. Sjöstrand under rubriken Doktor Glas – varför vill alla skriva om honom? och den 26 september talade sällskapets styrelsemedlem Lars Sjöstrand under rubriken  Doktor Glas i ett psykologiskt perspektiv. Här en länk till Nils O. Sjöstrands föredrag. En länk till Lars Sjöstrands föredrag kommer inom kort.

Höstprogrammet inleddes den 30 augusti med En vandring i Hjalmar Söderbergs fotspår i Uppsala med ledamöter ur sällskapets styrelse som guider. Vandringen samlade 12 deltagare och genomfördes i strålande sensommarväder.

Sällskapets klubbmästare Gerd Hamnegård ledde med van hand de intresserade genom Hjalles studiestad. Starten skedde vid Nedre Slottsgatan 16, där Söderberg hade sin studentbostad på vinden. Med hjälp av gamla foton kunder deltagarna skapa sig en bild av Hjalles gata och det näraliggande Flustret.

När vandringen var till ända hade deltagarna fått vara med om en genomgång av studiena, sett porträtt av några av lärarn och fått en uppfattning om nationslivet och Hjalles lite trasliga ekonomi. Som grädde på moset berättade sällskapets tidigare ordförande Nils O Sjöstrand livfullt om Uppsala domkyrka och styrelseledamoten Lars Sjöstrand om den uppståndelse bland studenterna som Oscar Levertin och hans lyrik åstadkom.

Det hela avrundades med gemensam lunch.

Tore Hamnegård

Söndagen den 19 oktober talade sällskapets medlem Hugo Sandelin om den franske författaren Guy de Maupassant och Hjalmar Söderberg. vid sällskapets samling i Oscarshemmet.

Onsdagen den 12 november visades Mai Zetterlings film Doktor Glas (1968) på Oscarshemmet, Rigagatan 3.

Trots ett riktigt ruskväder hade en trogen samling medlemmar i sällskapet mött upp för filmvisning på Rigagatan 3. I år är det 100 år sedan skådespelaren och regissören Mai Zetterling (1925 -1994) föddes. Hennes version av Doktor Glas från 1968 fick, som man säger, ett blandat mottagande vid premiären 1968. Dock hyllades  Per Oscarsson för sin rollprestation som doktorn. Zetterlings version har en mer modernistisk, feministisk framtoning än sin föregångare från 1942 med drömsekvenser, inre monologer och överexponeringar.

Medlemmen i sällskapet Sven Wallnerström höll en kort introduktion om filmen och Mai Zetterlings konstnärskap. Filmen uppskattades av de närvarande, som ansåg filmen vara mycket bättre än sitt rykte. Efter filmvisningen visades en dokumentär från inspelningen av mordscenen i Kungsträdgården och en intervju av Nils Petter Sundgren, SvT med Per Oscarsson, som bland annat sade att detta var en av de två mest intressanta inspelningar han varit med om.

Mai Zetterlings version av Doktor Glas har visats fyra gånger tidigare för Söderbergsällskapet, 1994, 2005 (två gånger) och 2018. Det framgår av en sammanställning som Gunnar Hedin gjort över samtliga visningar för sällskapet av filmatiseringarna av Söderbergs romaner. Här en länk till denna sammanställning.

Torsdagen den 10 december, kl 18.00. berättade docent  Jan Holmgaard om kursen Den allvarsamma leken. Hjalmar Söderbergs litterära universum som konstruerats och leds av honom och professor Ingemar Haag vid Stockholms universitet. Kursen har getts höstterminen 2024 och vårterminen 2025 och kommer att ges även vårterminen 2026.

Kursen ges på distans med sammanlagt sex seminarietillfällen via Zoom och vid varje tillfälle behandlas ett av Söderbergs verk, från Förvillelser till Hjärtats oro. Hittills har nästan hundra studenter deltagit i kursen, många av dem seniorer, och ungefär en tredjedel har fullföljt kursen med tentamen.

Jan Holmgaard gav oss några smakprov ur kursen genom att tala om Förvillelser, det verk som behandlas i det första av de sex seminarierna. Han betonade att Söderberg med denna sin debutroman på allvar förde in staden som ett litterärt landskap i svensk litteratur. Han noterade att Söderbergs roman liksom August Strindbergs Röda rummet handlar om utanförskap. Huvudpersonerna i de båda romanerna försöker undvika den rådande sociala ordningen med dess normer, men medan det i Röda rummet handlar om ett övergripande projekt handlar det i Förvillelser mera om ett individuellt perspektiv.

Hjalmar Söderberg berättar mycket visuellt, konstfullt och med stor sinnlighet och han skildrar ofta verkligheten som ett drömskt tillstånd, påpekade Jan Holmgaard. Omgivningen och naturen ges ofta mänskliga kvaliteter. Redan i inledningen till Förvillelser skildras dagen, en av de sista dagarna i april, som ”orolig” och ”nyckfullt leende”. Och på kafé Oriental på romanens nästa sida ”drömmer tystnaden under taklisternas arabesker”.

Jan Holmgaard införde också begreppet ”Söderbergs röda pensel”. Färgen rött återkommer ofta i Förvillelser, rött som står för kärlek, åtrå, passion och blod. Där finns bland annat de röda handskar som Tomas Weber köper, inte bara en utan två gånger, en röd ballong, de röda bodarna och en ljusröd blodsdroppe.

Kurt Mälarstedt

***

Formgivaren Jan Landqvists bokstöd föreställande Hjalmar Söderberg (ovan) spelar en viss roll i ett kåseri av Kristian Wedel publicerat i Göteborgs-Posten den 30 september 2025 om kärlek – och Adolf Hitler. Här en länk till kåseriet, som vi återger med författarens tillstånd.

Doktor Glas återvände den 1 och 2 september till Teater Brunnsgatan fyra, där Allan Edwall för 39 år sedan första gången framförde sin bearbetning i monologform av Hjalmar Söderbergs roman, den här gången på engelska i ett gästspel av den brittiske skådespelaren Daniel Gerroll.

Daniel Gerroll som doktor Glas.

De här barbetningen, av den amerikanske författaren Jeffrey Hatcher, är lite friare i förhållande till Söderbergs text än Edwalls eller för den delen Krister Henrikssons, men den gör inte avkall på grundstämningen i romanen. Daniel Gerroll  gestaltar med små medel doktor Glas med all hans vånda och uppgivenhet, alla hans förhoppningar och drömmar – och med grövre medel pastor Gregorius som så vämjelig som Glas tycker att han är. Föreställningen kryddas också av ett slags torr brittisk humor som åtminstone publiken i den utsålda salongen på gästspelets första kväll tydligt uppskattade.

Daniel Gerroll, 73 har medverkat i ett stort antal filmer och TV-serier sedan 1980. Han framförde Dr Glas första gången 2020 på en workshop i Aspen, Colorado och har därefter gett den i bland annat San Diego, Edinburgh, Kiev och så sent som förra året i Göteborg.

I en intervju om hur hans tolkning av doktor Glas har utvecklats under de år han gett monologen svarar Daniel Gerroll:

”I play seven different characters in the piece. As much as Glas has grown dimensionally, the role that has equally evolved is that of Helga Gregorius the object of Glas’s infatuation. Is she aware of the effect she has on Glas? Is she a coquette? Is she manipulative or genuinely at the mercy of an abusive pastor to whom she is unhappily married? Does she know of Glas’s feelings for her? It is wonderful to hear what the audience thinks the answers are.”

Foto: Erland Ringborg

Söderbergsällskapets hedersmedlem Eva Ringborg har avlidit efter lång tids sjukdom vid nära 87 års ålder. Hon sörjes närmast av maken, generaldirektören Erland Ringborg, sedermera ordförande i Sveriges Släktforskarförbund, sönerna Patrik, Pontus, Tobias och Rasmus, sonhustrur, nio barnbarn och ett barnbarnsbarn.

Eva var född i Ludvika 11 augusti 1938 och dotter till Nils och Elsa Källgren. Fadern var anställd vid ASEA. Hon tog studenten som den första i släkten vid Läroverket i Ludvika 1958 och for sedan till Stockholm och sökte till Dramatens elevskola, men kom inte in utan började läsa humaniora vid dåvarande Stockholms högskola, senare Stockholms universitet. Det blev studier i nordiska språk, litteraturhistoria och tyska.

Eva var mycket aktiv inom kår- och föreningsliv och mötte inom detta sin blivande make, som hon gifte sig med 1964. Hon avbröt sina studier när första barnet väntades och anställdes 1965 vid universitetsförvaltningen, först som fakultetssekreterare senare som handläggare av doktorandtjänster och stipendier. Eva gick i pension 1997. Familjen mer än yrkeslivet var i centrum för hennes intresse.

Efter pensioneringen kom föreningsliv och då särskilt Söderbergsällskapet att ta Evas intresse.  Hon invaldes i Söderbergsällskapets styrelse 2005 och lämnade denna 2017. Med Eva kom musiken på allvar in i sällskapets programverksamhet.  Det första program som hon organiserade var ”Emil Sjögren och Hjalmar Söderberg” på Musikmuseets konserthall 1 april 2006, där Evas son Tobias spelade violin, Anders Kilström spelade piano och Mia Karlsson sjöng, bl a ”Svenska kvinnors medborgarsång” av Ellen Kleman som Sjögren till Hjalmar Söderbergs förtrytelse tonsatt. Samma musiker och sångerska medverkade tack vare Eva vid Sällskapets 25 års jubileum 2010. Vid avtäckningen av Hjalmar Söderbergs staty framför Kungl. Biblioteket i Humlegården tidigare samma dag hade hon även ordnat med orkestermusiken.

Men det var inte bara musikinslag i programverksamheten som Eva stod för utan mycket annat, inte minst vid Sällskapets resor. Själv minns jag särskilt hur roligt det var att rekognosera i Paris och Hamburg med henne före Sällskapets resor dit. Eva kunde platserna och deras historia. Eva hade stor fallenhet för vänskap. Hennes omtanke var framträdande. Evas vackra hem, som hon satt sin prägel på, var tidvis tillhåll för tyrelsens möten.

Eva drabbades av njurtumör och efter dess avlägsnande fanns lungmetastaser kvar. Under mycket lång tid hölls sjukdomen under kontroll men mot slutet började hon tyna och slöt sig inom familjen. Denna, som hon gett så mycket, återgäldade. Erland gjorde en stor insats och Eva kunde somna in i sitt hem. Vi inom Söderbergsällskapet sörjer med familjen och övriga vänkretsen. Vår tacksamhet för alla hennes insatser och den värme och glädje som hon spred är mycket stor!

Nils O. Sjöstrand, tidigare ordförande i Söderbergsällskapet

Samtliga programpunkter hålls på Oscarshemmet, Rigagatan 3, Stockholm.

Söndagen den 15 juni kl 17.00. Föredrag av Lars Sjöstrand, psykiater och vice ordförande i Söderbergsällskapet, om Doktor Glas personlighet och det undermedvetna. Föredraget är en uppdatering av ett föredrag som Lars Sjöstrand höll 2005.

Vårens program inleddes den 27 fabruari med en visning av en filmatisering från 1942 av av Hjalmar Söderbergs roman Doktor Glas i regi av Söderbergs svärson Rune Carlsten med Georg Rydeberg som doktor Glas, Irma Christenson som Helga Gregorius och regissören själv som pastor Gregorius. Filmen har beskrivits som konstnärligt anspråksfull för tiden, med avancerade dubbelexponeringar, återblickar och hallucinatoriska framtidsbilder. Den fick genomgående god kritik av recensenterna. Georg Svensson i BLM betecknade filmen som ”ett av de mera lyckade exemplen på överflyttningen av ett litterärt verk till film”.

Söndagen den 27 april höll religionshistorikern Tina Hamrin-Dahl, medlem i Söderbergsällskapets styrelse, ett föredrag om Hjalmar Söderbergs tänkebok Hjärtats oro (1909). Föredraget var en respons på Norströmmanuskriptet. Vitalis Norström (1856-1916) var filosof och professor vid Göteborgs Högskola. Han satt även i Svenska Akademien. Han blev en av sekelskiftets mest framträdande svenska kulturdebattörer. Han hade en kristen grundhållning och levererade ofta en skarp kritik mot företeelser i den moderna kulturen. Det stora inflytande hans filosofi och kulturkritik utövade på hans samtid kan inte sägas ha överlevt hans död. Här finns en något förkortad version av Tina Hamrin-Dahls föredrag.

Torsdagen den 15 maj talade författaren Malin Lindroth om sin roman En annan Doktor Glas. Berättarjaget, en ung journalist, träffar av en händelse Hjalmar Söderbergs första hustru Märta på Långbro sjukhus, grips av hennes öde och söker upp upp Söderberg på Tyskbagargatan.

Romanen bygger till stor del på de uppgifter som Johan Cullberg och Björn Sahlin förde fram i En äktenskapskatastrof (2014). Malin Lindroth betonade att hennes roman inte är en parafras eller omdiktning av Söderbergs roman. ”Det när en fiktiv historia inbäddad i verkligheten”. Författaren beskrev sin huvudperson som ”en deckare i det söderbergska hemmet”. Ett antal personer i romanen är verklighetsbaserade, men Malin Lindroth har valt att nämna dem bara som ”förläggarfrun”, ”en läkare”, o s v. Hennes anförande följdes av ett stort antal frågor och många positiva kommentarer. På en fråga om Märta Söderberg inte är värd en egen roman svarade Malin Lindroth att hon tycker att Märta fått det med En annan Doktor Glas.

Romanen har fått övervägande positiva recensioner, framför allt för dess språk. Katarina Wikars i Sveriges P1 Kultur beskriver t ex romanen som ”ett stilistiskt stordåd” och Rasmus Landström i Göteborgsposten tycker att Lindroths imitation av sekelskiftssvenskan känns ”autentisk samtidigt som tonen är omisskännligt samtida”.

Flera recensenter betonar förstås att En annan doktor Glas är en uppgörelse med Hjalmar Söderberg. Therese Eriksson i Svenska Dagbladet tycker att antalet omdiktningar av Doktor Glas är oproportionerlig många men att Malin Lindroth ändå skrivit fram en annan doktor Glas än Hjalmar Söderberg. Hon ”vänder på perspektiven så att det i hennes skoningslösa vittnesmål blir de undanskuffade kvinnorna som får ställa frågan om hur långt man får gå för att rädda sig själv och andra. Är pennan mäktigare än svärdet?”.

Malin Lindroth signerar sin roman efter sin anförande den 15 maj för Söderbergsällskapet.

På Litteraturbanken – https://litteraturbanken.se/författare/SöderbergH/titlar – finns   samtliga Hjalmar Söderbergs verk för läsning eller nedladdning liksom bland annat hans ”Svensk skrivbok” från skolan (1894), ”Uppsatser på modersmålet” (1897) samt ett antal teckningar och annat från olika perioder i hans liv, ljudinspelningar av honom själv, uppläsningar ur några av hans verk och mycket annat.

Därutöver han Söderbergsällskapets medlem Eskil Malmberg skrivit ett stort antal utförliga artiklar om Hjalmar Söderberg och hans verk på Wikipedia. Samtliga dessa artiklar nås via den mycket innehållsrika huvudartikeln om Söderberg, hans verk och hans eftermäle, https://sv.wikipedia.org/wiki/Hjalmar_Söderberg. Eskil Malmberg har dessutom sammanställt uppgifter om de utgåvor av Söderbergs samlade verk som publicerats under årens lopp, Denna sammanställning nås här.