Långläsningen på Trettondagen från Hasselbacken på Djurgården av Hjalmar Söderbergs roman Doktor Glas (1905) på SvT blev en fantastiskt fin upplevelse. Sändningen inleddes på SvT2 och övergick sedan till SvT Play, där den ligger kvar i två år, till den 6 januari 2027. Länk här.

Sju skådespelare läste i stafett cirka 15 minuter i taget: Gustaf Hammarsten, Ana Gil de Melo Nascimento, Maria Sid, Joel Valois, Melinda Kinnaman, Daniel Boyacioglu och Ingela Olsson. Hela läsningen tog drygt sex timmar, inklusive ett avslutande musikstycke. Den sändes från  ett vackert konferensrum högt upp i huset med en vacker och ytterst lämplig scenografi: bekväm fåtöljs för de läsande, gammaldags läkarväska på golvet, levande ljus, boktravar – och på ett arkivskåp hängde ett stetoskop.

Lämpligt nog började det snöa utanför fönstren ganska snart under uppläsningen, och snön fortsatte falla ända tills Gustaf Hammarsten läste de sista raderna i romanen, dagboksanteckningen den 7 oktober: ”Jag tycker jag kände lukten av nyfallen snö. Och snart kommer den, snön. Man känner den i luften. Den skall vara välkommen. Låt den komma. Låt den falla.”

Och lika lämpligt avslutades hela evenemanget med att en stråkkvintett rörande framförde förspelet till Richard Wagners Lohengrin.

Ty det var ju just på Restaurang Hasselbacken – ”vid ett bord vid verandaräcket” och iförd sin nya mörkgrå redingotekostym med blå vitprickig väst – som Tyko Gabriel Glas åt middag med sin vän Markel efter att samma dag, den 28 augusti i dagboken, ha bevistat begravningen av pastor Gregorius, som han ju giftmördat.

Där, på Hasselbacken, noterade doktor Glas i sin dagbok, spelades just förspelet till Lohengrin samtidigt som kyparen serverade champagne och där fick han syn på Klas Recke, prästfrun Helga Gregorius älskare, tillsammans med en annan kvinna. Där insåg Tyko Gabriel Glas att Helga, som han är förälskad i, hade blivit sviken.

Kurt Mälarstedt