Vårens program 2023

Lördagen den 4 februari höll Söderbergsällskapet sitt årsmöte, den här gången i Oscarshemmet, Rigagatan 3, Stockholm och inte som många år tidigare i Svenska Akademiens högtidssal i Börshuset eftersom akademien höjt hyran till en nivå som sällskapets ekonomi inte klarar av. Årsmötet accepterade styrelsens förslag att höja årsavgiften till 200 kr för enskild medlem och 350 kr för makar. Söderbergsällskap VB 2021-2022. Och Sällskapets ekonomi.

Efter sedvanliga årsmötesförhandlingar talade sällskapets förre ordförande Nils O. Sjöstrand över ett tema hos Hjalmar Söderberg: ”Hunden som människa och människan som hund”. Därefter samlades ett stort antal medlemmar för middag på Restaurang Högkvarteret.

Torsdagen den 23 februari besökte sällskapet Judiska museet i Gamla Stan, för visning av museet och information om nytt material som hittats i museets arkiv. Se ovan.

Lördagen den 18 mars höll sällskapets vice ordförande Lars Sjöstrand ett föredrag på Oscarshemmet om  Runar Schild – finlandssvensk författare och frände till Hjalmar Söderberg. Föredraget kan ses som en förberedelse till Söderbergsällskapets planerade resa till Helsingfors i slutet av augusti.

Lördagen den 22 april berättade Catarina Antonsson om sin släkting Lisa Andersson, en orättvist behandlad hushållerska och vårdnadshavare av Hjalmar Söderbergs barn Dora, Tom och Mikael vid sällskapets möte på Oscarshemmet.

Catarina Antonssons föredrag om Lisa Andersson, Söderbergbarnens vårdnadshavare, visade på en kvinna som inte bara var mycket engagerad i barnen utan även i kampen för kvinnlig rösträtt.

Elisabet Andersson kom från en baptistfamilj i Tranås. Efter en mager skolgång började hon arbeta som piga, Upprörd över dåtidens orättvisor och fattigdom  blev hon socialist och  aktiv socialdemokrat. Hon arbetade framför allt med frågor som rörde den stora gruppen hembiträden eller tjänarinnor och medverkade till bildandet av en fackförening, Tjänarinneförbundet, vars ordförande hon också blev. Hon skrev artiklar i förbundets tidning Tjänarinnebladet.

1909 hade situationen i den Söderbergska familjen blir ohållbar. Lisen Bonnier, hustru till Söderbergs förläggare Karl Otto Bonnier ingrep. Hon hade tydligen tidigt fått upp ögonen för den kapabla Lisa Andersson och lyckades engagera  henne för uppdraget som vårdnadshavare för Söderbergs barn. För att ta uppdraget ställde Lisa tuffa krav. Bland annat skulle Märta Söderberg, barnens mor, inte få blanda sig i hemmets skötsel.

Lisa Andersson med barnen Söderberg 1910/11, fr v Mikael, Dora och Tom.

Familjens ekonomi var trots omfattande stöd från Bonnier tämligen usel. Det gjorde att Lisa Andersson fick vända på slantarna. Om somrarna tog hon därför med sig barnen till sin hemtrakt Tranås där de kunde disponera en liten stuga nära hennes föräldrahem.

Under dessa år utvecklades en vänskap mellan Hjalmars syster Frida och Lisa Andersson. Frida fungerade som kontaktperson och var även engagerad i barnens uppfostran.1927 blev Lisa Andersson avskedad. Barnen var då vuxna men hon bodde ju kvar i Söderbergs lägenhet på Tyskbagargatan. Hon blev oerhört besviken över denna utveckling eftersom hon såg barnen som sitt allt.

Lisa Andersson på 1960-talet.

Lisa Andersson fortsatte sitt liv som hemtjänarinna i Östergötland och Stockholm och slutade sina dagar 1974, 98 år gammal.

Gerd Hamnegård

Ett längre sammandrag av Catarina Antonssons föredrag kommer inom kort att läggas ut här på hemsidan under fliken Texter.

Lördagen den 3 juni avslutades vårens program med att sällskapets medlem Hugo Sandelin, lärare vid Kungsholmens gymnasium i Stockholm, berättad om hur han använder Hjalmar Söderberg och hans verk i sin undervisning.

I ”Den allvarsamma leken” får Arvid Stjärnblom vid ett tillfälle ett råd av Nationalbladets chefredaktör Donckert att avsluta sitt provår som lärare på ett läroverk: ”Ge fan i lärarbanan herr Stjärnblom såvida det inte särskilt roar er att i hela ert liv slita en hund för ett stycke torrt bröd.”

Det var ett råd som Hugo Sandelin, medlem i Söderbergsällskapet, inte tagit till sig, om han någon gång fått ett liknande råd. Men som gymnasielärare på Kungsholmens gymnasium i Stockholm använder han ofta Hjalmar Söderbergs ”Den allvarsamma leken”, ”Doktor Glas” och ”Historiettewr” i sin undervisning, berättade han i sitt föredrag inför sällskapet.

I dessa verk finner han exempel som han använder i sin undervisning om olika litteraturhistoriska epoker, som  upplysningen. romantiken och realismen.

Söderbergs verk tycks passa dagens gymnasieelever. Även om det inte alltid är lätt för alla elever att ta till sig Söderbergs humor och ironi så går det att med lärarens handgripliga hjälp att överbrygga dessa svårigheter.

Trots att böckerna är över hundra år gamla går det också att med dem som underlag belysa de stora livsfrågorna för och med dagens gymnasieungdomar, konstaterade Hugo Sandelin. Föredraget lättades upp och präglades av  iföredragshållarens sinne för humor.

Gerd Hamnegård